Bara Metals årslista – Bästa albumen 2023 (plats 1-10)

Här är 2023 års bästa album.

10. Tomb Mold – The Enduring Spirit

Så mycket att upptäcka i detta Tomb Mold-album som går lite utanför de ramar bandet tidigare visat upp. Låtarna folk pratar om är Will of Whispers och avslutande The Enduring Spirit of Calamity.

9. Obituary – Dying of Everything

I låten My Will to Live lyckades Obituary skapa ytterligare en odödlig klassiker till sin skattkista av låtar som har skapat death metal som vi känner den idag. Dying of Everything är årets största överraskning.

8. Overkill – Scorched

Att Overkill kan blixtra till visste vi redan, och att bandet släpper thrash metal som låter som unga thrash metal-band idag kände vi också till, till skillnad mot Metallica vars förmåga att skriva bra metal sedan länge är borta. Overkill debuterade 1985, och Scorched håller fanan lika högt idag som då. Fantastiskt! Detta är årets bästa album från den äldre skolan, och i Won’t be Comin Back har Overkill skapat ett anthem för hela metal-världen.

7. Burial Hordes – Ruins

Black metal från soliga Grekland. Men när Ruins andra låt Insubstantial rullar igång är det inte semester man tänker på. Snarare Bölzer och Suffering Hour, och med sådana kopplingar är det väl ett ganska säkert kort? Årets bästa renodlade black metal.

6. Malokarpatan – Vertumnus Caesar

Det är lätt att bli irriterad på Malokarpatan. Bandet är som ett gäng fulla slovakiska bönder som sjunger sånger om slovaiska landsbygdens underligheter, och när man tror att man har förstått sig på konceptet bakom detta blackend heavy metal-band, så släpper de ytterligare en nytt album som svänger liiite grand från förra albumet, och hänvisar till massa klassiska östeuropeiska metalband som man så klart inte kände till. Det är bara att börja om från början, lyssna in sig och upptäcka att Malokarpatan har gjort det igen – släppt ett lika underligt som underhållande album.

5. Cruel Force – Dawn of the Axe

Black-thrash metal-bandet Cruel Force spelar osedlig och smutsig metal full av sjabbig vandel. En av årets bästa metal-låtar döljs i näst sista spåret Power Surge, men vägen dit får du inte missa. A killer album, som man säger.

4. Cruciamentum – Obsidian Refractions

År 2015 släppte brittiska Cruciamentum årets bästa album, Charnel Passages, och svarade så här på Bara Metals fråga kring det faktum att bandet till häften bestod av medlemmar från Grave Miasma:

– Cruciamentum was an active band before we shared members with Grave Miasma and would continue to be if they were to leave. Of course elements of our sound would change, but we don’t want to put the same album out twice anyway.

Läs hela intervjun här.

Nu, 2023, är dessa medlemmar erasatta av andra musiker och uppföljaren till Charnel Passages är precis så bra som vi hade hoppats. Dessutom innehåller den årets bästa death metal-låt i Necropolis of Obsidian Mirrors.

3. Lowest Creature – Witch Supreme

Wow! Årets bästa thrash metal kommer från Sverige, och var nyligen på en kort Sverige-turné där jag hoppas du tog chansen att se dem, för det är ett härligt liveband, men det är så klart musiken som bidrar till det. Hela albumet Witch Supreme håller hög klass rakt igenom, och vill du ha en enda ingångslåt så är Conjuring Demons min favorit. Just nu.

2. Megaton Sword – Might & Power

Epic heavy metal har mer och mer dykt upp som en svårdefinierad genre vars metal är så in i skogen bra. Eternal Champion är kanske det mest kända exemplet. Megaton Sword är ett annat. Deras debutfullängdare Blood Hails Steel… var otroligt bra. Och uppföljaren är på samma nivå. Jag har lyssnat hur mycket som helst på detta och tröttnar aldrig, inte minst för att sångaren Uzzy Unchained är bortom allt annat du har hört – hans sångröst är otroligt spännadne att följa, just för att han bryter så många mönster. Och bara ett band som tror på sig själva fullt ut har självförtroende nog att döpa ett avslutande spår till Babe Eternal. Läs intervjun med Megaton Sword här.

1. Hellripper – Warlocks Grim & Withered Hags

Ett one man band, en korsning av speed metal och black metal, kniper förstaplatsen i år. Det går undan, ist rot sett hela tiden, men albumet hinner också med att sänka tempot när så behövs (som i introt till titelspåret) och dessutom slänga in säckpipor för att bygga upp atmosfär. Varje riff är så genomarbetat och genomsyrat av Hellrippers signatur att hela albumet känns kompakt och otroligt strömlinjeformat, i positiv mening. Att bandets grundare James McBain är född 13 år efter dessa riff borde ha skrivits gör saken än mer trollskt. Favoritlåt: Warlocks Grim & Withered Hags. Och The Hissing Marshes. Och I, The Deciever. Och…

Läs intervjun med Hellripper här.