Hate Eternal – love at first sight

Med storm.

Det tog inte många minuter innan Hate Eternals senaste album Upon Desolate Sands övertygade, och när de två sista spåren hade ebbat ut – titelspåret och avslutande instrumentala For Whom We Have Lost – stod det klart att bandet har gjort ett av årets bästa death metal-album, fullt av inkapslade melodier i det snabba tugget. Jag lyssnar om och om igen. Och detta från ett band jag tidigare fördomsfullt avfärdat som vardagligt kött och potatis. Så fel av mig. Måste genast gå bakåt i katalogen och ta igen vad jag missat – såvida inte Upon Desolate Sands är ett helt nytt musikaliskt kliv i bandets karriär.

Lyssna på Upon Desolate Sands, For Whom We Have Lost och All Hope Destroyed för ingångslåtar. Lyssna sedan på resten för att upptäcka bredden och känna stormen bandet snurrar upp. Detta är otroligt bra. och det växer för varje lyssning.

Albumet släpptes på Season of Mist 26 oktober.

Annonser

Ladda för nytt album med Svartidaudi

Väntúr övúr.

Hade du gett upp på Svaritdaudi? Bandet har sedan sin debut 2012 gett ut mer eller mindre intressanta EPs och väntan på ett helt sammanhängande album har varit lång. Nästan så där lång att man har hunnit ge upp. Nu är det dock äntligen dags.

Revelations of the Red Sword ges ut av Ván Records, innehåller sex låtar och släpps 3 december. En av låtarna är Burning World of Escrements. Lyssna ovan. Du kommer att gilla det.

Nightmarer skapar terror av ljud

Drömbandet.

För er som vill upptäcka nya band i stil med Ulcerate och Dodecahedron kan Nightmarer vara ett alternativ. Mörk avancerad döds med typiskt amerikanskt basljud – fungerar den beskrivningen?

Nightmarer släppte sin debut-fullängdare Cacophony of Terror i mars men albumet har helt gått mig förbi tills nyligen. Bandnmanet är kasst. Musiken bättre.

Bathorys gula get till salu på Tradera -budgivning pågår

Äga eller inte äga?

Har du alltid drömt om att äga en raritet? Då har du chansen nu. På Tradera pågår en budgivning på Bathory gula get-album från 1984 som säljaren ännu inte är nöjd med. Priset är uppe i 13 700 men reservationspriset är ännu inte uppnått – och vad ägaren vill ha är okänt.

På Discogs anges albumet ha ett medianpris på 8 600 kronor. Bathorys gula get pressades i 1000 ex. Den skulle vara i guld egentligen, men det blev för dyrt så tryckeriet ombads välja lämplig färg så nära guld som möjligt.

Vanhelgd vanhelgar blod – och det är sjukt bra

Profaned.

Vanhelgd ser ut att kunna hålla samma höga kvalitet som bandet gjort de senaste släppen på kommande Deimos Sanktuarium. Den senaste låten att avslöjas från albumet, Profaned is the Blood of the Covenant, är sjukt bra och växer stadigt för varje lyssning. En typsik låt att inleda en spelning med?

Bara Metal gjorde en kort intervju med sångaren, gitarristen och omslagsartisten Mattias Frisk för en dryg månad sedan, och om just Profaned is the Blood of the Covenant svarade han så här:

Finns det ett titelspår – någon låt som bygger på albumtiteln, och vad syftar egentligen albumtiteln Deimos Sanktuarium på?

– Det finns flera låtar som hänger ihop med titeln på sätt och vis. Tematiskt skulle jag säga att albumet handlar om förtvivlan och nederlag, hopplöshet och ett slutgiltigt uppror. De grekiska gudarna används metaforiskt i texterna. Men ska jag välja en särskild låt är det nog Profaned is the Blood of the Covenant som är ganska luddig till innehållet. Jag brukar undvika att exakt beskriva vad texter handlar om för att det på sätt och vis stryper det personliga tolkningsutrymmet för lyssnaren. Men om jag ska säga något om Profaned så kan jag säga så här: inspirationen för den låten började i två, vid tiden, icke ihopkopplade idéer.

– Den första var ett par anteckningar jag gjorde från en intervju med konsthistoriker TJ Clark som The Getty publicerat i sin podd. Clark diskuterade sin bok om Poussins målning Landscape with a man killed by a snake en oljemålning från cirka 1648. I boken skriver Clark: “What is most dreadful about the dead body is its immobility, it’s becoming a mere thing. And that is always what is potentially dreadful about anybody, any action, however vivid and legible, as it appears in a picture. Everything in a picture is haunted by the auratic power of death”. Dessa rader fastnade i mitt medvetande och dröjde sig kvar.

– Den andra idéen var att göra en ganska konceptuellt driven låt , jag hade hela strukturen klar för mig direkt; ett enkelt trumkomp med en upprepande sångstruktur på, enkelt och repetitivt men samtidigt skulle låten intensifieras. Vanligtvis brukar sådana idéer fallera ganska snabbt i replokalen men denna gång gick det att genomföra efter bara lite modifikationer med antal varv.

– När jag började arbeta med texterna kom jag att tänka på TJ Clark-intervjun och jag använde Poussin-målningen som en inspiration, bland annat lånade jag titeln som en del av texten men ändrade den lite. Titeln på albumet ansluter till vår tidigare Temple of Phobos. Deimos är tvillingbror till Phobos, söner till Ares och Afrodite.

Vreid hälsar på mörkret med rockig, udda fågel

Manson.

På Vreids seanste album Lifehunger finns en lite udda låt: Hello Darkness. Den har rönt en del framgång, kanske för att Addi från Solstafir sjunger på den, eller för att den är mer rock än black metal. Hursomhelst är det inte en favorit hos mig, det låter för mycket avskalat Marilyn Manson, men lyssna gärna och säg vad du tycker.

Swedish Metal Aids mest cringiga ögonblick – hela listan

Ni vet allt om Swedish Metal Aid. Eller nästan allt. Eller en del. Här är en sammanfattning: Projektet skapades 1985. Ett 80-tal svenska hårdrockare från 29 band deltog på en singel där de framförde låten Give a Helpin’ Hand skriven av Joey Tempest. Pengar som blev över skänktes på något sätt till svältande i Etiopien. Och låten framfördes live i SVT. Just detta är en milstolpe i den svenska musik- och TV-historien.

Ett sådant tidsdokument, med LA-håriga män som sjunger en ballad, bjuder så klart även på en del cringiga och underliga ögonblick under det tre minuter långa framträdandet. Bara Metal ger er därför den ultimata listan – nio ögonblick som får dig att rygga till, ibland av pinsamhet, ibland av nyfikenhet.

1. Ett barn. Plötsligt, mot slutet, dyker ett barn upp bakom havet av pudelfrisyrer. Någon lyckades alltså ta med sig ett barn till Swedish Metal Aids SVT-uppträdande. Och barnet ska vara med i kören? Detta är ett mysterium och Bara Metals läsare uppmanas att höra av sig om ni vet hur, vem och varför.

2. Ad lib är termen för när sångare sjunger lite vilt vid sidan av kören. Det infaller ofta mot slutet, och i just denna sång drar både Tommy Nilsson och Joey Tempest till med ad libs i stil med ”togetherly helpely help the woo-oo-ooorld!”. Förr kallades detta att balla ur. Numer kallas det att röva ur efter att ha fått feeling. Tillfaller även sologitarr på samma sätt kallas det att låten kukar ur. I detta fall rövade Tommy och Joey ur mot slutet.

3. Mysterium nummer två. Vilka är alla dessa personer? Vem är rockabillyn till vänster? Vem är den orangehårige sköna liraren i mitten? Till höger om honom står Neon Leon – vad hände med honom? Dessa två lägger ned hur mycket passion som helst i sin sånginsats, vilket är härligt uppfriskande. Men frågorna fortsätter – vem är mannen med synthfrisyren i svart? Och vem är mannen med vega-keps som sjunger så han spricker? Och vad gör de i en hårdrockskör?

4. Journalisten Stefan Johansson från OKEJ lär ha varit killen som drog igång Swedish Metal Aid. Han ser ut som en superkristen mammas pojke på väg att bli sektledare. Hela hans uppsyn är så cringig och läskig att jag på allvar blir rädd när jag ser honom. Total avsaknad av distans för hur fjantig man får se ut även om det råkar vara 80-tal. Alltså kapabel till vad som helst.

5. Solglasögon i SVT-studion. Inomhus. Kom igen! Så töntig är väl ändå ingen? Jo, tydligen. Liraren till höger ville verkligen ta fram sin rockstjärnelook till denna speciella kväll.

6. Kuppen. Puss-kuppen. Killen i pottfrisyren som böjer sig in i kamerautrymmet och slänger iväg en kyss var säkert en tonårsidol på sin tid som gjorde vad tonårsidoler gjorde på den tiden – var gulliga. Eller så var han bara spontan av stundens fina allvar. Eller så var han kärlekskrank. Pussen är i alla fall en av metalvärldens mest kända. Finns det någon mer?

7. När vi ändå är inne på det – alla i denna kör är tidsdokument av dignitet, men Tommy Nilsson, han är något helt annat. Han är så utstuderat 80-tal med sina kläder och sin frisyr och sina accessoarer att han ser ut som om han är datorredigerad i efterhand in i klippet för skruva till detta tidsdokument om möjligt ännu mer.

8. Joey och Tommy bjuder på bra sång. Särskilt Joey. Övriga i kören sjunger så där. Men den här bilden bjuder förutom på hormonstinna tuffa 80-talsmusiker även på en man i högra hörnet som ser ut som Hannibal Lector med hockeyfrisyr. Som blundar när han sjunger refrängen. Nej, nej! Gör det inte, du man från 80-talet som ser ut som Hannibal Lector med hockeyfrisyr!! Blunda inte när du sjunger, snälla, det kommer att vara för mycket cringe för 2000-talet att stå ut med. Men det är för sent. Mannen från 80-talet som ser ut som Hannibal Lector med hockeyfrisyr, han blundar under refrängen.

PS Jag älskar denna bild.

9. Joey Tempest böjer sig ur bild och ropar ”come on sing it together woooaaoow!” på engelska till sina svenska kompisar. Cringen är total. Till och med en kille i kören skrattar åt tilltaget strax efteråt. Särskilt hög cringe blir det eftersom det är en paus på några sekunder mellan uppmaningen och refrängen.

Death SS tillbaka med sötsliskig rockhyllning

Il re è tornato.

Italienska Death SS har varit med så länge och fått så många trogna fanboys att de kommer undan med det mesta – inklusive den här kommersiella skräplåten och det faktum att bandet idag har mer gemensamt med Lordi än med sitt kultrykte.

Att döma av videon består bandet idag av en Janne Schaffer-gitarrist, en trio trummis-keyboardist-basist som gillar att dönicka huvud i takt med musiken samt så klart sångaren och vampyren Steve Sylvester. Denna line-up har varit intakt sedan 2013, vilket inte är dåligt för ett band som hittills har avverkat 34 musiker.

Titta på denvälgjorda dataanimerade videon, nynna med i refrängen och missa inte detaljen med vigselring på keyboardisten när han skelettspelar sin keyboard.

Albumet Rock’n roll Armageddon släpptes 7 september på Lucifer Rising Records.

Ärlig gitarrist säljer ”mardrömsgitarr” på Blocket

 

Vill du äga en gitarr som förra ägaren ratar fullständigt? Då har du chansen nu. Chrille1979 säljer iväg sin gitarr på Blocket med bland annat följande beskrivning:

Jag har redan från start ogillat gitarren som är otroligt trögspelad och som inte går att ha hängande på sej utan att den vill rulla runt på magen pga dess sk midbowl-formade bakstycke gjort i något obskyrt plastmaterial från yttre rymden.

Du hittar hela annonsen här på Blocket. Det rör sig alltså om en tolvsträngad lite sak, och med stor sannolikhet kan gitarren, trots säljarens avsky mot den, ändå fungera för att spela ballader i stil med Watains They rode on. Slå till!

Taphos håller Danmarks svarta fana högt

Mangler intet.

Först Island, sedan Danmark. Det är svårt att inte imponeras av grannländernas framfart. I somras släppte Taphos ett mästerligt album som jag lyssnat på konstant senaste dagarna sedan en kompis tipsade om albumet. Sjukt bra. Värt din tid. Lyssna. Allt det där.

Bandet har, som ofta är vanligt när en metalscen blommar upp, gemensamma medlemmar med en del andra band, bland annat Hyperdontia som nyligen släppte sitt debutalbum.