Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Albumkonstnär: ”Jag var en knappschimpans”

25 april, 2017

cpr

I samband med att jag läste inlägget på bloggen Sad but true – Plagiarism in heavy metal art så tog jag kontakt med en konstnär som har jobbat för ett mindre skivbolag inom metal. Han berättade att allt inte är svart och vitt, och förklarade följande om situationen som kan uppstå:

– Jag kan väl säga att musiker kan vara ganska jobbiga och bestämda när det kommer till hur deras så kallade mästerverk ska illustreras och de vet sällan vad upphovsrätt innebär. Förutom när deras egna riff blir kopierade! Jag var i mångt och mycket en ren knappschimpans som försökte efter bästa förmåga tillmötesgå dessa musiker och deras egon, det var lättast så.

Plagiat eller inte – metalalbum under luppen

25 april, 2017

Genvägar inom metalkonst.

DyingFetusJ

Känner du igen omslaget? Känner du igen en detalj på omslaget? Har konstnären dragit inspiration från ett annat album, en annan affisch eller ett annat foto? Eller har konstnären helt enkelt klippt och klistrat – och hoppats på att ingen skulle märka det?

Bloggen Sad but true – Plagiarism in heavy metal art har delats flitigt senaste dagarna och tar upp den frågan på ett professionellt och obekvämt sätt. Har någon verkligen snott på det där sättet rakt av? Dying Fetus ovan är ett typexempel. Tydligen kommer skelettet från en helt annan bild. Konstnären bakom omslaget har dolt det mesta av klipp-och-klistra-jobbet genom att lägga bandloggan i vägen för resten av skelettet.

Men är det plagiat, inspiration eller kanske bara en finurlig hommage? Eller är det något helt nytt som har skapats? Klicka vidare till Sad but true och avgör själv.

Ultra Silvam och Jordablod sätter Malmö på kartan

24 april, 2017

Det nya Uppsala.

IMG_4437

Malmö. Metal? Pjae. Pyramido har varit det mest framstående bandet de senaste åren, men plötsligt nu denna vår har två helt nya band – tidigare unheard of för min del – dykt upp och inte bara släppt ifrån sig hyfsat bra metal, utan svinigt bra metal.

*  *  *

Ultra Silvam är relativt nytt, 2015 lades grunderna och den demo som bandet släppte i nu i mars började sakta men säkert byggas upp redan då. Ultra Silvam, Transylvanien på latin, kommer alltså från min stad Malmö. Detta är bland det bästa jag hört under 2017. Jag vet dock ingenting om bandet mer än just Malmö och att det är en trio. Men Ultra Silvam låter hälsa följande:

– Vår strävan är att uppnå essensen av svartmetall, och vi är på sitt sätt en motreaktion till genrens generellt låga kvalitetsnivå, både på ett andligt, konstnärligt och musikaliskt plan. Inget lattjolajban, allt vi skiter ut görs med den starkaste respekt för genrens grundläggande värderingar, vilka jag anser vara lika odödligt relevanta idag som då.

.

Jordablod är också från Malmö, och började som ett enmansband 2015 av Filip Lundström men är numer (också) en trio. Detta är även det fantastisk black metal som jag lyssnat en hel del på sedan jag blev varse om dem. Bandet släpper nu debutalbumet Upon my Cremation Pyre via Iron Bonehead i maj, något jag ser fram emot. Att Jordablod hamnat på Iron Bonehead ger så klart eko inte bara i Malmö och Sverige utan hela världen.

Pyramido mitt i ett hav av garn

20 april, 2017

PTM.

20170420_211414

Grönt ljus. Stor lokal. Stickor som klickar mot varandra, eftersom drygt fyrtio personer sitter i fem glesa rader och stickar något som liknar svarta halsdukar. Ljudet är mickat, och förstärkt genom högtalarna i lokalen.

Och så Pyramido. De står på lite olika ställen i det stora rummet. Dan Hedlund står med ryggen mot stickarna bredvid Viktor Forss. Dan Widing står bakom en pelare, Henrik Wendel några steg bakom honom. Publiken består mest av kvinnor som sitter längs väggarna. Ingen av dem har svart t-shirt med metallogga. Det är en helt annan publik än vad Pyramido är van vid.

Det klickande ljudet, som tyvärr inte låter särskilt metalliskt, stiger mot något som känns som ett crescendo. Dan Hedlund smyger upp en rundgång som sakta går över till En linje i sanden. Ronnie Källbäck dyker upp, och plötsligt är det en metalkonsert. I en helt unik miljö: metal bland kvinnor som lugnt sitter och stickar sitt garn. De ser helt oberörda ut, medan Ronnie går förbi dem, runt dem, och skriker mot dem och publiken. När låten är över kommer tystnaden. Bandet bidar sin tid. Publiken sitter still. Ronnie försvinner tillfälligt. Stickarna fortsätter sticka som om inget har hänt.

Passing Through Metal på Lilith Performance i Malmö är definitivt något för alla att uppleva. Jag har svårt att påstå att stickorna förstärker känslan av metal, eller metall, valfri death metal-spelning på Pumpehuset är mer metallisk, men deras existens i en Pyramidokonsert, eller Pyramidos existens i ett stickar-party, gör detta så absurt unikt att du måste se det för att tro på det.

The Ruins of Beverast ömsar skinn

20 april, 2017

Det har tisslats och tasslats en del om tyska The Ruins of Beverast – och nu i veckan blev det också officiellt: Ny musik kommer snart i en soffa nära dig, eller hur du brukar konsumera musik. Så här uppdaterade Alexander von Meilenwald bandets facebooksida nyligen:

The album is called EXUVIA and features 6 psychoabyssal downward spirals in TROBesque paintwork.
Production and mixing was processed with Michael Zech.
Release on CD and vinyl via VÁN RECORDS is on 5th of May, presale starts on 14th of April.

Hör ett första smakprov här nedan:

Rebirth of Nefast lyfter på slöjan

20 april, 2017

Irsland.

17457583_1283989275029985_8262696248909854557_n

Stephen Lockhart är, tror jag, från Irland, men verkar bo på Island och driver där Studio Emmisary, som bland annat har spelat in Svartidaudi och Slidhr. Hans eget band Rebirth of Nefast släppte debutalbum i slutet av mars. Detta är tämligen storslagen metal för er som gillar Island och som tror på Irland.

Tio band, tio länder, tio album att lyssna på från 2017 – del II

19 april, 2017

År 2017 har bara drygt 250 dagar kvar, och musikåret ser redan väldigt bra ut. Bara Metal lyfter fram tio album från tio länder som du borde lyssna på. Nedan hittar du hälften av dem. Övriga fem ligger ett inlägg bakåt.

LornArrayed Claws, I, Voidhanger [Italien]

Lorn är en liten guldklimp på väg att upptäckas, med bra recensioner från USA och Europa. Lyssna på Abstract Trap som runt 1:30 förvandlas till något så pass bra att det inte fysiskt går att stänga av. Du måste höra vart musiken tar vägen.

.

Apostate ViaticumBefore the Gates of Gomorrah, Invictus [Irland]

Irland kan metal. Och Apostate Viaticum kan dödsmetall. Lyssna på introt nedan, och lyssna sedan vidare på deras soundcloud via skivbolaget (tyvärr går det inte att bädda in spåren – åtminstone inte för mig). Detta är precis vad du behöver ihop med en öl och hörlurar.

.

WoeHope Attrition, Vendetta [USA]

Amerikanska USBM-bandet Woe släpper sitt tredje album, och detta är det bästa bandet någonsin gjort. Woe har gått från att vara Chris Griggs enmansband till att nu vara en kvartett musiker som i detta nu turnerar i Europa för första gången. Det tog tio år. Tänk på det ni som när drömmar.

.

AntichristSinful Birth, I Hate [Småland]

Fenriz tipsade folk om Antichrist redan runt 2009. Nu, snart åtta år senare, släpper småländska Antichrist släpper sitt andra album.  Deras thrash är så där frasig i kanterna, rå och ostyrlig som Destruction lät på 80-talet.

.

Celestial GravePvtrefactio, Iron BoneHead [Finland]

Risigt ljud, cymbaler och hi-hat liksom bara ligger som ett filter över gitarrerna, men med bra högtalare går det att lätt att höra hur tufft detta är. Pvtrefactio släpps 21 april.

 

Tio band, tio länder, tio album att lyssna på från 2017 – del I

17 april, 2017

År 2017 är över hundra dagar gammalt, och musikåret ser redan väldigt bra ut. Bara Metal vill lyfta fram tio album från tio länder som borde vara värd din tid. Nedan hittar du hälften av dem. Övriga fem kommer senare i veckan. Ni vet hur det är, bra saker är värda att vänta på.

Whoredom RifeDommedagskvad, Terratvr Possessions [Norge]

Fantastisk norsk svartmetall som håller facklan högt. Så här låter det när en skock getter ställer sig på bakbenen och spelar musik tillsammans.

.

DodecahedronKwintessens, Season of Mist [Nederländerna]

Gillar du Ulcerate? Gillar du Deathspell Omega? Då är du hemma med Dodecahedron, black metal med mycket atmosfär och aggressiv teknik.

.

WiegedoodDe doden Hebben het Goed II, Consouling [Belgien]

De doden Hebben het Goed från 2015 var ett liiite bättre album än vad uppföljaren är. Men det råder ändå ingen tvekan om att detta är toppkvalitet. Belgien kan mer än att bara tillverka choklad i rosa askar.

.

Medico PesteHerzogian Darkness, [Polen]

Digerdöden och pesten ledde till många människors ångestfyllda död, men också till många kulturella underligheter. En av dem var pestläkaren, som i modern tid har blivit en symbol som ofta förknippas med metal. Polackerna i Medico Peste hade en hel del stiltje efter debuten א: Tremendum et Fascinatio. Nu är de tillbaka med en EP som lovar gott.

.

Khashm – Asmodeus Rising, Ironbonehead [Ryssland]

Jag kan egentligen ingeting om den här ryska duon, och rensången är tveksam på The Hidden One, eller rent av falsk och erbarmlig många gånger. Men musiken är det inget fel på. Tvärtom. Den skaver och gnider illa på ett mysigt sätt. Albumet släpps 26 maj.

 

Utrota utropstecknet – gör det nu!!

17 april, 2017

Otyg.

ArchEnemy!!

Vet du om att Shania Twain har typ tjugo låttitlar som alla slutar med utropstecken! Wow! Så coolt! Säg det med utropstecken och alla tar ett steg bakåt för att du är så mäktig!!

Nej. Inte jag. Jag avskyr utropstecken. Men tyvärr finns det band som inte fattar att jag och tusentals andra känsliga känner så här för utropstecken. Senaste exemplet: Arch Enemy. På deras nya livealbum As the stages burn! har tecknet tittat fram igen – och framställer Arch Enemy som ett högst osäkert band. Deras tidigare live-album klarade sig alla från utropstecken. Men något har hänt sedan dess. Osäkerheten har kikat in hos bandet. ”Tänk om ingen köper vårt album? Hur ska vi förmedla att detta är tufft och fräckt? Har någon någon idé?” In träder utropstecknet.

För att Arch Enemy inte ska känna sig ensamma och utpekade, listar Bara Metal några fler utropstecken att fasas över – samt analyser!!

1. HellyeahUnden!able (albumtiteln som dessutom innehåller en låt som heter ! (intro) – detta tyder dock inte på osäkerhet utan på dålig smak)

2. Van HalenJump! (singelomslaget innehåller ett utropstecken – bandet kan skylla på grammatik och imperativ, uppmaningar brukar följas upp av utropstecken)

3. MotörheadDie You Bastard! (även Motörhead har sina fläckar – se Van Halen, möjligen även Bulldozer, för analys)

4. Anaal NatrakhExtravaganza! (som dock är en fantastisk låt – varför bandet har lagt in ett utropstecken är en gåta, kanske för att låten är just fantastisk?)

5. Overkill!!!FUCKYOU!!! (du missade väl inget utropstecken? – analys överflödig)

6. Exodus – Double live Dynamo! (live-dvd/-album och utropstecken är en dålig kombination, men vanlig, och har blivit en sorts dum tradition som layoutaren, AD:n eller skivbolaget drar till med när bilder och innehåll inte motsvarar vad de själva hade hoppats på)

7. BulldozerDesert! (klassiskt italienskt band som aldrig någonsin hade stil och fason. Det var så icke-politiskt korrekta att till och med dagens icke-politiskt korrekta baxnar – klart man lägger in ett utropstecken då)

Possession – hyfsat, habilt men inte längre haussat

12 april, 2017

Så där.

Belgiska Possession har dykt upp då och då på Bara Metal, och både haussats och hyllats. Nu har bandet lämnat de trygga EP-släppen bakom sig och tagit sig an ett helt album. Och det är inget fel på atmosfär och detaljer på Exorkizein, men på det stora hela tycker jag detta stannar vid hyfsat habilt. Du hittar hela albumet på Spotify, och du kan lyssna på Infestation – Manifestation – Possession ovan.