Borås Tidning: ”likt ett ohyggligt dundrande åskoväder”. ”Förstasläggan.” ”Jungfrufärden”.
GP: ”… om Ragnarök faktiskt kommer och karriären summeras kommer Surtur rising att vara inträdesbiljetten till Valhall.”
Västerbottens-Kuriren: ”Sveriges mesta vikingar…”
UPPDATERING: Hallands-Posten: ”…Töck’s Taunt med sina många skiftningar känns självklar till vårens vikingablot.”
Citaten ovan är från recensioner av senaste albumet. Ett axplock från förra albumet kommer här:
Aftonbladet: ”…på ett skepp med enkel biljett till Valhalla.”
HD: ”Vikingaskeppet har kastat loss för ytterligare en seglats med asagudarna som trogna gäster.”
NWT: ”…laddade med idéer som får Thors hammare att dundra”, ”kursändring” och ”gudomlig tyngd.”
Sydsvenskan: ”Ett Amon Amarth som härjar och plundrar…”
Det finns inget annat band som likt Amon Amarth får svenska kritiker att vältra sig i förtjusning över hur många ordvitsar och liknelser de kan häva ur sig – vitsar som så klart syftar på vikingar, skepp, hammare och asagudar eftersom det är sånt Amon Amarth sjunger om.
Och jag är lika skyldig som alla andra.
Vitsandet är ett dolt monster inom journalistkåren som bara måste ut så fort recensenten får sätta ord till Amon Amarths musik: båtreferenser, vikingagrejer, gudar från förr – ett nytt album med Amon Amarth, en hel intervju, nu finns chansen!
Men för att citera Seinfeldt: Not that there is anything wrong with it. Och dessutom – kärt barn får många liknelser.
Och dessutom igen – recensionen på Surtur rising i Sydsvenskan är helt fri från stilgreppet. Jag höjer min bägare med mjöd till recensenten som lyckades hålla sitt ordvitsande (och liknelsevassa) svärd fjättrat. Starkúr gjortúr.
UPPDATERING: Expressen har också lyckats skriva en recension av Surtur Rising utan ett enda vikingaskämt.
VARNING RECENSENTER – UPPDATERAS KONTINUERLIGT
Bara Metal 
