Fem metalband som får dig att gapflabba

Det här inlägget skulle handla om comedy metal – hårdrocksband som antingen driver med en viss genre, eller som har humor som drivkraft. Det skulle börja med SOD och MOD, dra vidare via Lawnmower Deth, Primus fram till FKÜ och så vidare, fast så klart inte nämna Amon Amarths vikingastrider på scenen – men det blev för långt och komplicerat.

Så jag tipsar istället om fem comedy metal-band som ni kan hissa eller dissa hur mycket ni vill:

Nekrogoblikon – oerhört populära i USA. Bandet har växt från ett gäng killar som träffades i skolan till drygt 63 000 gillare på Facebook. Och ja, deras texter handlar om sånt som berör goblins.

Steel Panther – detta band, vida kända för sin roliga sexism (en låttitel som You’re Beautiful When You Don’t Talk är alltså rolig när det kommer till Steel Panther), är störst av dem alla. Deras drift med hair metal och band som Poison (looken) och Danger Danger (texterna) är helt perfekterad. Och det roliga är – alla fans spelar med i komedin, ungefär som med figuren Borat. Steel Panther har fler tjejer på scen än de flesta pojkar hade under gymnasietiden. PMRC hade älskat att hata detta.

Cannabis Corpse – spelar marijuana-baserad death metal. Inte nog med att bandet kommer upp med oerhört roliga och rökiga spoof-titlar på låtarna i stil med Tube of the Resinated (som alltså anspelar på andra kända metal-titlar), musiken är också riktigt bra och uppskattat. Ligger numer på Season of Mist.

Ghoul – när Ghoul släpper en EP döpt till Hang Ten, handlar det knappast om surfing. Bandet kommer från Creepsylvania, och är just nu ute på turné ihop med Skeltonwitch och Black Anvil. Alltså, wow, liksom. Stort.

The Black Satans – detta finska black metal-band är helt och hållet inne på att driva med genren de spelar i. Och det funkar riktigt bra. De mixar glada leenden med djävulstexter, och jag måste medge att sångarens ansikte förföljt mig sedan jag såg videon första gången. Kolla gärna in hur bandet presenteras på Youtube (se nedan):

”The Black Satans was born in the summer of 2005 when Klitors, Heijargh and Naamosh were on a cruise ship. The guys got a glorious drunken idea to form a true Norwegian black metal band. Years went by, and the band hardly progressed at all. Later Masturbørg joined the band because of pity and he became the singing and dancing vocalist of The Black Satans. Still very little was done to advance the band. Then, in the late 2008 the Black Satans sold their souls to Timo Tolkki in order to get this piece of shit done. This is true Norwegian black metal from Finland.”

Långt innan Steel Panther – fanns sexistremisten Eddie Mack

Nej, tyvärr, hårdrocken uppfann inte omslagssexism.

Så du tror att Steel Panther drar allting ett snäpp värre med sin sexistiska humor? För att de driver med band som Whitesnake, som på allvar skapade såna här omslag:

Glöm det. Ingen kan slå Eddie Mack på fingrarna. Med stor övertygelse säger hans blick: ”Detta är den bästa dagen i mitt liv, losers! Ni kan uppfinna hur många metalgenrer ni vill, men ni slår inte mig!”

 

Gubbsjukt är inne – tacka Steel Panther för det

Nej, det är inte så att jag tycker att utmärkta The Scams senaste albumomslag är gubbsjukt. Det är en snygg tjej. På en bomb. Ungefär som att en bil inte kan säljas utan att en tjej lutar sig över bilhuven.

Albumaktuella The Darkness är säkert inte heller gubbsjuka. Eller jo, kanske. Eller nej, förresten. Snygga ”promiskuösa” tjejer som badar i sirap. Det händer titt som tätt, faktum är att vi installerat en extra kran med bara sirap till badkaret. För fru Bara Metals skull.

Det är inte heller så att jag på något sätt förfasar mig över omslagen. Aldrig i livet, det kan de göra i USA. Men är det en ny trend? En trend som heter vi-är-härligt-gubbsjuka-med-glimten-i-ögat, och det-är-helt-och-hållet-Steel-Panthers-fel. En trend som länge har rått inom reklambranschen, se bara bloggen Sälj Grej Med Tjej.

Steel Panther behöver ingen introduktion. Det är hårdrockens bästa ståuppare någonsin, med låttitlar som Eatin’ Ain’t Cheatin och It Won’t Suck Itself kan man bara skratta och le, och presskonferensen under Sweden Rock är underbar. Om Justin Timberlake tog sexy back till popmusiken för några år sedan, så har Steel Panther tagit självuppslukad gubbsjuk back till metal. Denna gång med glimten i ögat.

Får du för lite utrymme i media? Ta hjälp av Guinness rekordbok

Hur vet du att metal-musiken har en fyrtioårskris? Svar: Bandet/artisten försöker slå ett meningslöst världsrekord för att hamna i Guinness rekordbok.

Och hur vet du att ett band/en artist tar till vilket knep som helst för att få lite uppmärksamhet av media? Svar: Bandet/artisten försöker slå ett meningslöst världsrekord för att hamna i Guinness rekordbok.

För hur ska man annars tolka alla fjantiga rekordförsök, senast i raden Steve Vais kommande gitarrlektion. Ozzy Osbourne försökte nyligen leda ”världens längsta och ljudligaste skrik nånsin” (som en slump råkar hans senaste album heta Scream).

Både Saxon och Steel Panther har gjort pinsamma försök i ”mest folk som spelar luftgitarr” och nyligen försökte en promotor slå i rekord i antal headbangers. Det finns fler försök, jag orkar inte ta upp allihop – du kan också associera dig med andras rekordförsök och på så sätt dra till dig lite journalister som glatt ger ditt band utrymme.

Antingen har alla blivit desperata, eller så har Guinness rekordbok mycket bra PR-byrå.