Posts Tagged ‘säljande argument’

Remix eller remaster? Expert reder ut begreppen

28 februari, 2012

Hur ofta springer vi inte på orden ”remastrad” och ”remixad” när gammal musik ges ut på nytt? Svar: Ofta. Den egentligen frågan är – vad sjutton betyder de orden egentligen?

Martin Holmström är en av Sveriges kunnigaste ljudtekniker, han har fått fritt spelrum att förklara tekniken bakom orden för Bara Metal:

 • Remix

Remix är det som kan göra klart störst skillnad. Då har man tillgång till multitrack-materialet, det vill säga alla kanaler var för sig, som de blev inspelade. Baskagge på ett spår, virvel på ett annat och så vidare. Remixaren har full kontroll över mixning, inbördes förhållande, reverb, eq med mera. Man kan ta bort ett kasst pålägg, eller tajta till ett pålägg till exempel.

En eventuell farhåga med remix är att man hamnar för långt från originalet. Brendan O’Brien mixade om Pearl Jams Ten för några år sen, och det fick rätt dåligt mottagande. Klassiska plattor som man lyssnat tusen gånger på ska låta som de lät (om de inte lät verkligt uselt), med fel och brister. Vem bryr sig om remixaren har tillgång till mycket dyrare reverb till exempel, om det plötsligt låter annorlunda. If it ain’t broke… Men visst finns det exempel på bra remixar också. Då menar jag inte remix som i till exempel klubbmusik, där nån bara behåller sångspåret och gör ny musik till.

 • Remaster

Mastring är finputs av helheten. Man kan inte ändra volym på enskilda instrument, utan man jobbar med eq och kompression på helheten.

Vid remastring har man då inte tillgång till multitracken. Däremot har man förhoppningsvis tillgång till den omastrade mixen. Det vill ssäga som det lät när låten mixades. En gammal platta mastrades för att låta bra på vinyl, med dess för- och nackdelar. Vinyl har exempelvis inte samma dynamik (skillnad mellan starka och svaga partier), och inte samma möjlighet att ha fett med bas. En remastring kan i teorin göra att man behåller mer dynamik till exempel.  Tyvärr har remastring oftare inneburit att man pressat upp volymen ännu mer (mindre dynamik) bara för att man kan. Lex Loudness War.

Men en duktig mastringstekniker med tillgång till omastrade mixarna, kan få det att låta bättre på cd än tidigare versioner, som ofta fördes över rakt av till cd. Utan att ta hänsyn till skillnaderna mellan cd och vinyl. Ibland får man dock mastra det redan vinylmastrade materialet, då är det svårare – blir mastring på mastring.

Min uppfattning är dock att skivbolagen många gånger använder det som förevändning för att få sälja skivan en gång till.

Martin Holmström, ljudtekniker

Ja, jag hatar paranteser (i låttitlar)

3 februari, 2011

Nu ska jag sura lite. Jag lyssnar på Devildrivers nya låt Bring the fight (to the floor). Det är en bra låt, men titta på titeln. En parantes. En parantes?! Varför? Det signalerar osäkerhet, kommersialism och är lika töntigt som solglasögon inomhus. Lilla jag har över halva mitt liv hatat paranteser i låttitlar.

Band och artister som skapar låtar i stil med (You drive me) crazy och Quit playing games (with my heart) och självklart även Tonight (we need a lover) markerar att deras låt är poppig och fräsch. Men ett metalband behöver inte vara poppigt och fräscht.

Så fort du ser en parantes på en låt så vet du att artisten gjort allt i sin värld för att man ska lyssna på den. Allt. Till och med parantes-förnedringen är okej.

Och hur ska det uttalas? Ska parantesen viskas fram i mjuk stämma, för att markera att den delen av titeln är inom parantes? ”Jag lyssnade på Bring the fight [viskar] to the floor [slutar viska] idag. Den var bra.” Eh?

Så här hade några av metalvärldens bästa låtar sett ut, om deras skapare var osäkra och ville piffa till sina titlar så där lite kommersiellt hippt, för att ditt kritiska öga skulle falla just på den låten:

(Mother) North

Holy Diver (you have been down to long)

Ov fire (and the void)

Crucify (Me)

Papyrus (containing the spell to preserve its possessor against attacks from he who is in the water)

(Mandatory) Suicide

Can I play (with Madness)

Master (of puppets)

Welcome home (Sanitarium)