Nile tar sig an terroristerna i IS

Sätter ned foten.

Wow. Vad var det? Efter att ha sett, läst och lyssnat på videon till Niles Call of Destruction inser jag att titlarna om årets mest omdiskuterade video samt låttext är färdiga för att koras. Dessutom till sjukt bra krossar-death metal. Grattis Nile. Å andra sidan blir metal aldrig någonsin diskuterat mer än i metalmedia, men ändå.

Med Call to Destruction slår Nile, som genom hela sin karriär skildrat och hyllat egyptisk kultur, ett slag mot IS (känt som ISIS i USA) och terrorsim. På Youtube kan ni läsa att folk väljer att tolka det som antimuslimskt, på samma sätt som många metalband är antikristna, men det är en förenklad generalisering som Nile lär förneka. Det gör bandet inte minst i början av videon, i sin disclaimer.

Detta är en text som skildrar hur terrorgruppen tänker när det kommer till annan kultur än deras egen, framförallt annan religion och avbildningar av denna i form av statyer. De måste förstöras (det finns dessutom en ironi här i att det är Nuclear Blast med en explosion som logga som ger ut albumet).

Det är sällan metalband gör texter som är högaktuella på en samhällsnivå, och Nile har i min värld mest sjungit om krokodiler och pergamentrullar tidigare – och nu kommer detta. Sanders och Toler-Wade totally redeem themselves.

Merch-bruden bloggar backstage från metal-turné

Har ni någonsin slagits av det underliga i när dödsmetallband tilägnar låtar till sina polare eller fans? Det har bloggaren Hatemode gjort, som driver bloggen Hatemode Chronicles:

”Det är ganska lustigt när någon under en death metal-show dedikerar en låt till en polare/familjemedlem/vad-som-helst: ”This song’s for Mike! It’s called ‘Rot in Hell!'”

Hatemode är just nu på turné med Nile, Black Dahlia Murder, Skeletonwitch och Hour of Penance. Och bloggar om det. Hennes smeknamn är ”the merch chick” så jag utgår från att hon står i ett säljbås varje spelning. Ni kan kolla in bloggen här, den är full av bilder backstage och från buss-åkandet, klart värt ett getöga eller två.

Nile hyllade Gary Moore med Gary Moores hyllning till Phil Lynott

Gary Moore hyllade Phil Lynnot på en gala 2005 genom att bland annat spela Thin Lizzy-låten Emerald. Mitt favoritband Nile plockade upp facklan när de nyligen spelade i London, och hyllade Gary Moore genom att spela samma sak – Emerald (se video nedan). Snyggt, Karl!

Det Egypteninspirerade-bandet spelar i Göteborg i kväll, och det här är vad ni kan vänta er:

Kafir!

Sacrifice Unto Sebek

Hittite Dung Incantation

Serpent Headed Mask

Ithyphallic

The 4th Arra Of Dagon

Permitting The Noble Dead To Descend To The Underworld

Sarcophagus

Those Whom the Gods Detest

Lashed To The Slave Stick

Black Seeds Of Vengeance

Ja, jag hatar paranteser (i låttitlar)

Nu ska jag sura lite. Jag lyssnar på Devildrivers nya låt Bring the fight (to the floor). Det är en bra låt, men titta på titeln. En parantes. En parantes?! Varför? Det signalerar osäkerhet, kommersialism och är lika töntigt som solglasögon inomhus. Lilla jag har över halva mitt liv hatat paranteser i låttitlar.

Band och artister som skapar låtar i stil med (You drive me) crazy och Quit playing games (with my heart) och självklart även Tonight (we need a lover) markerar att deras låt är poppig och fräsch. Men ett metalband behöver inte vara poppigt och fräscht.

Så fort du ser en parantes på en låt så vet du att artisten gjort allt i sin värld för att man ska lyssna på den. Allt. Till och med parantes-förnedringen är okej.

Och hur ska det uttalas? Ska parantesen viskas fram i mjuk stämma, för att markera att den delen av titeln är inom parantes? ”Jag lyssnade på Bring the fight [viskar] to the floor [slutar viska] idag. Den var bra.” Eh?

Så här hade några av metalvärldens bästa låtar sett ut, om deras skapare var osäkra och ville piffa till sina titlar så där lite kommersiellt hippt, för att ditt kritiska öga skulle falla just på den låten:

(Mother) North

Holy Diver (you have been down to long)

Ov fire (and the void)

Crucify (Me)

Papyrus (containing the spell to preserve its possessor against attacks from he who is in the water)

(Mandatory) Suicide

Can I play (with Madness)

Master (of puppets)

Welcome home (Sanitarium)

Karl Sanders scallops – en närbild i extremism

Till er som förvånades över Karl Sanders extremt djupa scallops – en närbild, och en länk till fler bilder. Tänk att få spela på den gitarren!

Karl Sanders ger gitarrlektioner i Europa – och förklarar sina scallops

Vill du ha en lektion i extremt gitarrspel inom en melodisk kontext (låter pretto, men är faktiskt en klockren beskrivning)? För första gången i sitt liv kommer Karl Sanders ge gitarrlektioner även för oss européer. Kolla deras facebooksida för detaljer: Nile på Facebook.

Och apropå – nyligen sålde Karl Sanders av en av sina gitarrer på e-Bay. En snygg sak, som jag tyvärr inte köpte. Tror den gick för drygt 4500 kronor om det inte skenade iväg på slutet (vilket det i och för sig brukar göra). Alla som såg bilderna la säkert märke till hans scallops, som han redogjorde för nyligen i en bra intervju i invisibleoranges.com:

Du gröper ur (scallop) greppbrädan. Varför?

”Det handlar om kontroll för min del. En del brukar fråga: ”Får det dig att spela snabbare?” Nej, det gör det inte. Faktum är att det gör dig lite långsammare. Men i utbyte får du mer kontroll. Om du tittar tittar hur fingret är skapat, så ser du att det inte är platt. En vanlig greppbräda är platt. Kolla nu när jag sätter mitt finger här, ser du hur bra det passar? Köttet går liksom runt strängen.”

Karl Sanders svarar på frågor om sin högstudentska föreläsning

1 december pumpades nyheten ut – Niles Karl Sanders skulle gästföreläsa på ett ställe med så långt namn att jag måste köra klipp & klistra för att få det rätt: University of South Carolina’s Humanities and Performing Arts Center.

Om vad? undrade alla vi fans på Facebook. Faraoner? Arkeologi? Egyptiska gudar och gudinnor?

Eftersom Karl Sanders är en kool kille svarade han själv på fansens frågor:

Jag intervjuade honom för drygt två år sedan, här är en liten snutt från den intervjun, som går in på just hans roll som lärare/föreläsare: