Posts Tagged ‘Never Say Die!’

Tony Iommi om original-Black Sabbaths värsta tid – Never Say Die!

6 mars, 2012

”När punken dök upp fick vi ett bakslag. The Stranglers låg etta just då. Jag kommer ihåg hur Geezer sa: ”Vi är det gamla möget nu, med alla de här riffen och sånt.”

För mig kändes det nästan som, Gud, vad ska jag då hitta på?! Och som så många gånger förr gick de andra i bandet ned till puben och kom sedan tillbaka: ”Har du skrivit något?”
”Nej, jag kan inte komma på något alls … ”

Att komponera blev väldigt svårt, särskilt efter att Geezer hade sagt så där. Det kändes som att vi inte längre trodde på det vi höll på med. Jag tänkte om och om igen, att om jag visar dem ett nytt riff, så komme de svara: ”Äh, kan vi inte köra något annat?”

De sa aldrig nåt sånt, men det kändes som om de skulle göra det. Allt detta, och en studio o Toronto redan bokad – pressen på mig var enorm.” /Hämtat från Tony Iommis Iron Man (min översättning) Köp den idag.

Resultatet av ovanstående blev mediokra Never Say Die!, Ozzys sista album med bandet och fyllt med problem, inte bara vid Tony Iommis låtskrivande. Ljudet strulade, och Ozzy vägrade eller kunde inte sjunga på en del låtar, så som Breakout* (en saxofon fick ersätta honom) och Swinging the Chain (Bill Ward tvingades ersätta honom).

Never Say Die släpptes som singel, bandets andra i deras karriär, och låten är typiskt nog försiktig på riffandet, Tony Iommi bara kompar Ozzys sångpartier. Till stora delar påminner musiken om Thin Lizzys The Boys Are Back in Town. A Hard Road låter som något The Beatles skrev till vita albumet.

Men det finns också en hel del riff från riffmeister så som i Shock Wave och introt till fjäderlätta Air Dance, en låt som börjar bra men som sedan dör ut. Min favorit på albumet är A Hard Road.

* En lustig detalj – i boken minns Tony Iommi det som att det var Over to You som hade saxofoner på sig.