Posts Tagged ‘Nachtmystium’

Nachtmystium tar farväl med nio svanesånger

11 augusti, 2014

Tack och hej.

Knarkplågade Blake Judd släpper sin svanesång för Nachtmystium. Sitt farväl med bandet. Som musiker lägger han dock inte av, och jobbar säkert i detta nu med musik för Hate Meditation (och att låta Nachtmystium återuppstå om fem år är enkelt för honom eftersom han konstant byter medlemmar att jobba med).

Jag har inte lyssnat på hela The World We Left Behind (Century Media) och känner att jag kanske inte behöver göra det heller. Singelspåret Tear You Down är helt okej, och kanske är även resten av albumet lika catchigt? Men ett album som bara är ett enda farväl och good riddance känns inte särskilt inspirerande.

”Du kan höra att det är Nachtmystium, men det är en helt annan grej än Black Meddle-skivorna”

31 augusti, 2011

I väntan på Mastodon, Opeth och Gojira så dyker Nachtmystium snart upp med lite ny musik. Låten I Wait in Hell ges ut på en split-EP tillsammans med black metal-gruppen Murmur från Chicago genom Profund Records på andra sidan Östersjön.

Eftersom Nachtmystium är ett koolt band som svarar på folks frågor och gillar att prata om sin musik, har de via Facebook också svarat på hur nya låten låter:

”Det nya materialet tar vid där Instinct: Decay [2006] och Demise [2004] slutade. Lite rakare struktur, inte lika psykedeliskt även om de svävande melodiska solon vi är kända för fortfarande är närvarande, men vi använder olika skalor och så vidare i skrivprocessen för att få nya ingångar i vårt sound. Du kan höra att det är Nachtmystium, men det är en helt annan grej än Black Meddle-skivorna.”

Han skapade Nachtmysitums visuella koncept

17 februari, 2011

Jag är ett stort fan av albumomslag – de är så definitiva på nåt sätt, när de ska illustrera musiken till nio-tio låtar. Sajten reigninart.com har samma intresse, och intervjuade nyligen Seldon Hunt som skapade Nachtmystiums senaste album. Bathory nämns, men tyvärr sägs inte ett ord om Addicts mest intressanta detalj, Papaver somniferum:

– Vi beställde ett realistiskt mänskligt huvud, men vad vi fick var långt ifrån vad vi hade hoppats på. Vi hade bara 48 timmar till deadline när vi plockade upp huvudet. Det var en katastrof. Men jag har en vän i Kanada, Derek Lea, som är en mästare när det kommer till digitala illustrationer. Jag ringde honom och frågade om han kunde hjälp oss. Han gav mig en massa instruktioner, saker att fotografera för att han skulle ha material för att få till ett realistiskt resultat. Så vi fick börja om från början och fotograferade huvudet, eftersom halsens ådror såg koola ut. Sen fotade vi Aubreys (modellens) ansikte med massa smink… LÄS MER HÄR

Mannen med 600 red bulls snackar Watain och nya låtar

26 januari, 2011

En hyfsat färsk intervju med Judd Blake hittar ni i Illinois Entertainer – bland annat snack om kommande albumet, och den här schyssta detaljen:

Judd erbjuder mig en red bull. Han har ”typ 600.” Efter att han hämtat en till sig själv och tänt en Camel, sträcker han ut sig i en av två soffor i vardagsrummet. Han tar ett halsbloss och funderar på frågan – 2010 års bästa stund för Nachtmystium.

600 red bulls? 600?! Respekt!

Nachtmystium i Family Guy

19 januari, 2011

Nachtmystium och Family Guy?! Två bra saker i en sak, kan livet vara en så bra sak? I söndags visade amerikansk TV senaste Family Guy-avsnittet, och där syns Blake Judd sitta och snorta – vars knarkarhistoria ni kan läsa mer om här.

I avsnittet kallas han bara Other guy – och du kan läsa om honom, eller hans knarkarpolare Raul, här.

EDIT: Från den svenska kanalen som visar Family Guy låter man hälsa följande, för oss som vill se avsnittet: ”Det avsnittet är inte planerat än, vi har inte rätt att börja sända från den säsongen förrän en bit in mars, så det ligger en bit bort.”

2010 års bästa album – Bara metal (del II)

27 december, 2010

För att beskriva vad bra musik innebär brukar jag citera ett fan till Flaming Lips, hämtat ur filmen Fearless Freaks: ”[That song] is the most inspirational feeling I have ever felt in my life, and in listening to that song I feel that in reality I can conquer any given task.” Det är ungefär så jag känner när Immolations disciplinära Majesty and Decay drar igång, eller Watains vackra Malfeitor.

Här är albumen från 2010 som jag lyssnat allra helst på under året.

6. WatainLawless Darkness

5. Electric WizardBlack Masses

4. EnslavedAxioma Ethica Odini

3. WoeQuietly Undramatically

2. NachtmysitumAddicts: Black Meddle, Part II


1. Dimmu BorgirAbrahadabra


Jag bryr mig inte om (orkar inte?) att länka till Youtube, utan lägger upp hela listan via Spotify istället. Ni vet var ni ska klicka för att nå den.

Egentligen skulle man kunna vända den här andra delen av listan upp och ner och jag hade inte invänt, vi snackar om målkamera. Men jag är barnsligt förtjust i Dimmu Borgir – det finns partier i deras musik som får mig att vilja stå i bar överkropp på hustak och vifta med yxor, som trummisen i Sonic Youth sa en gång.

Enslaved senaste finns inte på Spotify, så den får ni separat:

För del I, klicka här.

EDIT: Här är fler som prisar Watain – SvD, GP och DN

Nachtmystiums No Funeral – så kom den till

7 december, 2010

”Det var inte min ursprungliga avsikt att göra No Funeral så dansant som den blev. Jag hade lyssnat på en massa gamla Katatonia: Brave Murder Day och den där första låten på den skivan har typ samma drivande tempo och trumtakt. När allt började falla på plats under skrivprocessen hade jag det i åtanke, och sen la jag till den där saken som ligger över allt. Då ändrades dynamiken och det lät som nån sorts popsång. Jag tycker det är koolt. Jag har aldrig hört ett metalband ha ett sånt spår på sina skivor …” Hämtat från Metal Riot. Sagt av Blake Judd.

PS Jag frågade min poplyssnande synthpolare om han kunde gilla det. Nope. Så så himla poppigt är det nog inte.

Nachtmystium – när natten själv får välja

10 november, 2010

När stormrika kändisar som Slash, Anthony Kiedis och Dave Mustaine pratar om sitt drogberoende har jag svårt att ryckas med emotionellt (nåja, Kiedis beskrev helvetet ganska bra i sin bok). Det är in och ut på rehab och en karriär och lönecheck som aldrig nånsin hamnar på botten av Atlanten hur många felsteg de än tar.

Då blir jag mer nedtyngd av när vanliga småband (och vanliga knegare för den delen) drabbas av drogberoende, och smäller de få pengar de tjänar på att fly nykterheten. Ni kan läsa om Nachtmystiums Blake Judds drogberoende här (”Jag tappade drygt 25 kilo på åtta veckor, det var helt galet.”), och titta på deras antidrogvideo här, till en mycket bra låt (Every last drop) – väl värd att lyssna på några gånger, det kan ta ett tag innan den sätter sig.

I övrigt – missa inte den här inspirerande recensionen på Deathspell Omegas senaste album, från dagens Sydsvenskan.