Posts Tagged ‘Hooded Menace’

H står för Hooded Menace, B står för bra

11 februari, 2014

Eller ”hiskligt bra”. Eller ”Hammer b-movies”.

Hooded-Menace-Labyrinth-of-Carrion-Breeze-gatefold

”H is for heretic.” Det är ett av citaten ur filmen Cry of the Banshee, en film som Hooded Menace samplar i sitt senaste släpp, EPn Labyrinth of Carrion Breeze. Den inledande låten måste ni höra, den är ruskigt bra: Chasm of the Wraith. Lyssna på den, eller se filmen Cry of the Banshee ihop med en skål pop corn.

Som om inte det vore nog av goda nyheter och bra tips – frontmannen i Hooded Menace, Lasse Pyykkö, spelar just nu in ny musik med projektet Ruinebell (finska Hooded Menace + Machetazo från Spanien). Deras Charcoal Emptiness är väl värd din tid, tänk dig Sepultura när bandet var bra + atmosfär + Hooded Menace.

Hooded Menace släpper split-EP med Loss till sommaren

27 mars, 2013

Hoppsan. Det här har jag missat. Hooded Menace ger ut en split-EP ihop med Loss på Doomentia Records. Döpt till Labyrinth of Carrion Breeze och med två långa låtar: Chasm of the Wraith och The Creeping Flesh. 18 mustiga minuter. EPn, på vinyl, kommer ut den här sommaren.

Hooded Menace: ”It’s better to do gigs with a live vocalist than not doing any gigs at all”

25 oktober, 2012

För svensk översättning, klicka här.

No doubt about it – Hooded Menace new record is awesome, a very strong production with a sound that is perfect for the riffing. Lasse Pykkö [vocals, guitar] was tough enough to answer Bara Metal’s questions:

Moving on from Never Cross the Dead to Effigies of Evil – how has your song writing changed?

– More melodies have crept in. There’s also more mid-tempos to bang your head to. This album is our most dynamic and diverse effort to date.

More mid tempo and melodies – why is that?

– It’s been just natural to expand our expression into that direction. We’ve always had a soft spot for melodies but we don’t wanna get too soft, you know. It’s a fine line and we need to stay on the more morbid side.

I think the “bubbly” chorus effect sound on the guitar melody in Evoken Vulgarity is awesome and very contrasting. Tell us how you came up with that? [At 4:45-4:54 and 5:23-5:40]

– That was something I came up with while recording. That’s extremely rare as usually everything is very well-thought-out at this stage.

– I wasn’t totally happy with the original idea and changed it to that bubbly-thing. That’s just what I came up with and when I added the effect it sounded right. It’s kinda haunting and psychedelic. Glad to hear you dig it.

How do you write your songs?

– I start with a riff and then try to build a song around it. One thing leads to another. The songs aren’t compilations of random riffs but rather like carefully built up entireties.

So, what has a much bigger label like Relapse meant so far for Hooded Menace?

– Bigger budget, good distribution and better promotion. I’ve been doing more interviews in the past two months than in the past two years! So far so good.

Playing live with Hooded Menace – pain in the ass or great experience?

– It can be both. It depends on the circumstances. When the sound on the stage is good and you’re in the right state of mind and see that the audience is enjoying it, it’s great. Now that we have two guitarists in the band it sounds so right that I wouldn’t return to the single guitar line up anymore.

You do the singing in the studio, but not live – how do you feel about that?

– It’s confusing for fans. It kinda sucks but then again it’s better to do gigs with a live vocalist than not doing any gigs at all I suppose. I just don’t feel comfortable with live grunting.

– Originally I was going to play guitar and sing live but soon after a few rehearsals I figured it’s not for me. Not now, maybe never. Recently we got Markus in Sadistik Forest to do live vocals as our original live singer Oula didn’t have enough time for the band. I’m more into the creative side – writing music and recording it. Playing live is secondary.

Actually, that is awesome to hear. It’s mostly the other way around. Keeping to the subject though, are you giving your live singer room for own interpretations or is he held in tight reins?

– The live singer can change things here and there when he needs to. No problem. After all some of the stuff is basically impossible to pull off live. But of course he should follow the original vocal patterns as much as possible.

– Oula has his own tone different from mine and so does Markus but it seems to work out live quite well. Well, actually Markus hasn’t been on stage with us yet. Summon the Dead Madridfest in november will be his first performance in Hooded Menace.

About the great cover for Effigies. Did you/Relapse give David D’Andrea artistic freedom? In other words what was his instructions?

– I told him that I wanted The Blind Dead references to be there and sent him the lyrics for Effigies of Evil-track for inspiration. He came up with this wonderful artwork. It’s very much his vision and it matches the music so well.

– His concept is basically that the effigies are larger than life, they are part of the landscape. The Blind Dead Templars are on an eternal path from the castle into the effigies.

You do not write the lyrics, if I get it correct – then, who does and why?

– I’ve written only Catacombs of the Graceless [Hooded Menace/Ilsa split] and penned some of the recent material written after the new album. So it actually looks like I’ll be contributing more in the future.

– For some reason I’ve always been more interested in writing music than lyrics. It’s actually kinda funny as I have always liked writing. As a kid I used to write my own horror novels and writing essays at native language classes in school was something I always looked forward to.

– Our Canadian horror obsessed friends Tanya and Kevin penned all the lyrics for Effigies of Evil. They’ve been helping us out since the beginning. They know what this band is all about and obviously enjoy writing about all things dark and horrifying!

…then who suggests what samples from what movies should fit with the songs?  

– I do that.

Okay. So… what movie is each song/sample based on?

– This time we did the following movies “Baron Blood” (song Evoken Vulgarity), “The Fall of the House of Usher” (song Crumbling Insanity), “Twins of Evil” (song In the Dead We Dwell), “Blood from the Mummy’s Tomb” (song Curses Scribed in Gore) and “Legend of the Werewolf” (song Summoned into Euphoric Madness). There are no samples in the two latter tracks though.

– We don’t want to have them all over the place but rather use them sparsely only when they really add up. There are also samples from “The Blind Dead”-movies in the intro of Vortex Macabre and in the instrumental track Retribution in Eternity.

Out of these movies – any particular you recommend?

Twins of Evil has got a lot of atmosphere, nice locations and wicked bloodlust. Very entertaining movie.

The big music service Spotify wrongly calls you band “Hooded Menance”, with an extra n (MenaNce) – when are you gonna tell those bitches to get the name right?!

– Really? Haha, that sucks. I have never used Spotify. I guess I will forward the word to our record label. Thanks!

Intervju med Hooded Menace: ”Det är lika hemsökt som psykedeliskt”

25 oktober, 2012

For the English version of this interview, click here.

Ett av årets bästa släpp tycker jag Hooded Menace står för. Effigies of Evil växer för varje gång jag lyssnar på det. Bandets frontfigur Lasse Pykkö [sång, gitarr] tog sig tid att svara på frågor i en intervju som kretsar kring bandet, livespelningar och nya albumet. Han tipsar oss om bra skräckfilmer och fick klart för sig att Spotify inte kan stava till Hooded Menace.

Från Never Cross the Dead till Effigies of Evil – hur har den här tiden påverkat ditt sätt att skriva musik?

– Fler melodier har krupit in i låtarna. Och mer mellantempo att headbanga till. Detta är vårt mest breda och dynamiska album hittills.

Mer mellantempo och mer melodi – hur kommer det sig?

– Det har bara fallit sig naturligt att vidga vårt uttryckssätt åt det hållet. Vi har alltid vara svaga för melodier, men vi vill inte visa oss varken för svaga eller för mjuka. Det är en smal skiljelinje, och vi vill stanna kvar på den morbida sidan.

Hur skriver du en Hooded Menace-låt?

– Jag börjar med ett riff, och sedan bygger jag upp en låt runt det. Den ena leder vidare till det andra. Låtarna är inte någon stor samling av olika riff komponerade vi olika tillfällen, utan snarare noggrant uppbyggda helheter.

Jag tycker att det där ”bubbliga” chorus-ljudet på gitarrslingan i Evoken Vulgarity är fantastiskt, och en väldigt bra kontrast. Hur kom du på det? [hörs vid 4:45-4:54 och 5:23-5:40]

– Det var något som jag kom på när låten spelades in. Det är extremt ovanligt, eftersom allt vanligtvis är väldigt genomtänkt när det väl är dags att spela in.

– Jag var inte helnöjd med den ursprungliga idén och ändrade till det där bubbliga riffet. Det var det som dök upp i huvudet just då, och när jag la på ljudeffekten så lät det helt rätt. Det är lika hemsökt som psykedeliskt. Kul att du gillar det.

Så, vad är den stora skillnaden med att vara på ett så pass stort bolag som Relapse?

– Större budget, bra distribution och bättre promotion. Jag har gjort fler intervjuer de här två månaderna än vad jag gjort under de senaste två åren! Så långt allt väl.

Att spela live med Hooded Menace – nödvändigt ont eller skitkul?

– Både och. Det beror på omständigheterna. När ljudet på scen är bra och du är i rätt stämning och ser att publiken har kul, då är det bra. Nu när vi har två gitarrister i bandet låter det så mycket mer rätt att jag aldrig mer vill gå tillbaka till bara en gitarrist i live-uppsättningen.

Du sjunger på albumet, men inte live, hur känns det?

– Det är förbryllande för fansen. På sätt och vis suger det, men det är bättre att spela med en livesångare än att inte spela alls. Jag känner mig helt enkelt obekväm med att sjunga och grymta live.

– Från början skulle jag spela både gitarr och sjunga live, men efter några rep på det sättet kände jag att det inte var min grej. Inte idag, kanske aldrig någonsin.

– Nyligen fick vi Markus (Sadistik Forest) att ta över livesången eftersom vår originallivesångare Oula inte hade tid för bandet. Jag är mer inne på den kreativa sidan – skriva musik och spela in den. Att spela live är sekundärt för mig.

Vad skönt att höra nån säga det, de flesta verkar tycka annorlunda. För att hålla oss till ämnet – får er livesångare fria händer, eller måste han hålla sig inom strikta ramar?

– Livesångaren kan ändra saker här och där om han behöver det, helt okej med mig. När det kommer till kritan är en del av det vi spelar på skivan omöjliga att göra live. Men han måste så klart följa originalmönstret i sångstrukturen så långt som möjligt.

– Oula har sin egen klang som skiljer sig från min, och det är likdant med Markus, men live fungerar det bra ändå. Eller tja, Markus har inte sjungit med oss live ännu. Summon the Dead Madridfest i november kommer att vara hans första uppträdande med Hooded Menace.

Angående ert snygga omslag till Effigies som är skapat av David D’Andrea – vilka instruktioner fick han?

– Jag sa till honom att jag ville ha The Blind Dead-referenser i bilden och skickade honom texten till Effigies of Evil-låten för att inspirera honom. Han fick ihop ett grymt bra konstverk. Det är väldigt mycket hans egen fantasibild och det passar ihop med musiken perfekt.

Du skriver inte texterna, om jag fattat saken rätt – i så fall, vem gör det och varför?

– Jag har bara skrivit texten till Catacombs of the Graceless [Hooded Menace/Ilsa split] och skrivit en del av det senaste materialet efter att nya albumet blev klart. Så det ser ut som om jag kommer att skriva mer i framtiden.

– Av någon anledning har jag alltid varit mer intresserad i att skriva musik än att skriva texter. Det är egentligen lite konstigt, eftersom jag alltid har gillat att skriva. Som liten skrev jag mina egna skräckhistorier och jag såg alltid fram emot att skriva uppsats i skolan.

– Våra kanadensiska skräckbesatta vänner Tanya och Kevin skrev alla texter till Effigies of Evil. De har hjälpt oss ända sedan starten. De vet vad det här bandet handlar om och gillar uppenbarligen att skriva om allt det mörker och förskräckelse.

Vem bestämmer vilka samplingar som ska ingå i låtarna?

– Det gör jag.

Okej. Så vilka filmer är varje låt/sampling baserad på?

– Den här gången tog vi följande filmer: ”Baron Blood” [låten Evoken Vulgarity], ”The Fall of the House of Usher” [låten Crumbling Insanity], ”Twins of Evil” [låten In the Dead We Dwell], ”Blood from the Mummy’s Tomb” [låten Curses Scribed in Gore] och ”Legend of the Werewolf” [låten Summoned into Euphoric Madness]. I de två senare låtarna har vi dock inga filmsamplingar.

– Vi vill inte ha dem överallt utan hellre använda dem sparsamt när de verkligen bidrar med något. Det finns också samplingar i intro till Vortex Macabre och det i instrumentala spåret Retribution in Eternity.

Av dessa filmer, finns det någon du rekommenderar?

”Twins of Evil” har mycket atmosfär, mysiga inspelningaplatser och illvillig blodslust. Mycket underhållande film.

Hos den stora musiktjänsten Spotify är ert namn felstavat. Det står “Hooded Menance”, med ett extra n (MenaNce) – när ska du säga till de klantarslena att stava ert namn rätt?!

– Är det sant? Haha, det suger. Jag har aldrig använt Spotify. Jag antar att jag får skicka vidare dina uppgifter till skivbolaget. Tack!