Posts Tagged ‘Fleshgod Apocalypse’

Fleshgod Apocalypse släpper kongeligt album

9 februari, 2016

Italienarna vänder blad.

fleshgodapockingcd

Fleshgod Apocalypse är tillbaka med sin fjärde fullängdare King och det låter bra. Bättre än Labyrinth (2013) som tyvärr var ett steg bakåt när man trodde bandet skulle leverera som allra bäst. Det albumet verkar komma nu istället.

För snabbingångar rekommenderar jag And the vultures beholds och tunga Gravity. Den första teasern (Cold as Perfection) är dessutom, precis som Gravity, mer baserad på tyngd än på bandets karakteristiska vansinnesspeed. Det vinner Fleshgod Apocalypse på. Lyssna nedan eller gå till Spotify.

Annonser

Nytt från Fleshgod Apocalypse, Watain och Carcass

17 juli, 2013

Medan jag är fast i semesterträsket – långt bort från internet – släpps det ny musik till höger och vänster, bland annat från Fleshgod Apocalypse, Carcass, Watain och Vattnet Viskar. Nedan kan ni lyssna på dem i typ bokstavsordning.

Fleshgod Apocalypse släppte för en vecka sedan sitt första livstecken från kommande Labyrinth, och drygt 50 000 visningar har youtube-videon fått. Det är så klart en dundrande låt, men jag hade nog önskat att man hörde mer gitarrer.

Carcass släpper nytt album i september, det första sedan Swansong (ett album som jag själv tycker är fenomenalt fenomenalt). Första låtsläppet är Captive Bolt Pistol som visar att Carcass kan än.

Watain. Så många som väntar på deras uppföljare till Lawless Darkness. Här är är femte spåret på kommande albumet The Wild Hunt, som släpps i mitten av augusti.

 

Fleshgod Apocalypse ser fram emot augusti

25 juni, 2013

Ett album att se fram emot. Fleshgod Apocalypse släpper ny platta 16 augusti, i form av Labytrinth med omslag av Colin Marks (Origin; Kataklysm me flera).

Cover3

Låtlistan:

1. Kingborn
2. Minotaur (the Wrath of Poseidon)
3. Elegy
4. Towards the Sun
5. Warpledge
6. Pathfinder
7. The Fall of Asterion
8. Prologue
9. Epilogue
10. Under Black Sails
11 LABYRINTH

Fleshgod turistar som om de vore självaste Anvil

31 januari, 2012

Fleshgod Apocalypse la upp bilden nedan i helgen på Facebook.

Som ni ser så har de varit duktiga och läst Bara Metal, och därmed kunnat pricka var de ska grusa sönder timmar av tristess medan de är på turné i Storbritannien. För er som vill vara lika på – läs höstens blogginlägg döpt till Här ska du turista – in the name of metal.

Lägg märke till att själva utformningen av stenarna tvingar fram hårdrockstecknet. Eller den mjukare varianten tummen upp.

Copyright: Fleshgod Apocalypse

Intervju med Fleshgod Apocalypse: ”Det är faktiskt det snabbaste vi någonsin spelat tills nu.”

19 oktober, 2011

Ni ser väl till att gilla Fleshgod Apocalpyse? Deras senaste album har fått till ett så kompakt ljud i allt – gitarrer, orkester, trummor och sång pressade och pressade och pressade, som när modellera av olika mörka kulörer blandas.  Min ende och bäste vän, som driver musikstudio, har förklarat det med att alla onödiga frekvenser från alla instrument är bortskalade, så att de inte krockar.

Jag har intervjuat Tommaso Riccardi [sång, gitarr] som ger en inblick i hur musiken på albumet Agony och speciellt min favoritlåt The Egoism kom till:

Hur och när läggs de symfoniska delar till en låt? Under arbetets gång, eller först när en hel låt är klar?

– Hmmm, alltså, de symfoniska delarna ”läggs” inte på låtarna alls. Vår musik har alltid haft det symfoniska som utgångspunkt, på något sätt redan innan vi införde orkesterinslagen i låtarna. I själva verket innehåller båda våra tidigare album Oracles och Mafia mycket klassisk framtoning, även om det har översatts till ett death metal-format.

– Nu när vi infört orkesterinslagen fullt ut, tänker vi ta vår musik till nästa nivå, vi vill se på musiken som symfonisk death metal. Detta innebär att allt börjar från melodier ihop med orkester och trummor som ger en rytmisk struktur till allt. Sedan går vi vidare till harmonierna, som skapar känslan till melodierna. På detta sätt är gitarrer och bas en del av själva orkestern, inte som något separat. Naturligtvis är processen dynamisk, så det händer att den första idén till en låt är ett gitarriff, men i grunden tänker vi alltid på ett symfoniskt sätt.

Förklara i detalj hur låten The Egosim skapades!

Egoism är en av de låtar som tog form utifrån ett gitariff, eftersom det är ett långsamt tempo, och det rytmiska komponenter är i förgrunden. Vi ville bara uttrycka det våld som vi lägger i vår musik på ett helt annat sätt, med hjälp av groove istället för speed. Det är bara en annan sida av vår musik.

– Å andra sidan, det var fascinerande och stimulerande att avsluta låten med den snabba delen, det är faktiskt det snabbaste vi någonsin spelat tills nu.

Vad fick er att använda en kvinnlig opera röst just i denna låt, The Egosim?

– Först och främst – detta är inte första gången vi gör det. Låten In Honour of Reason innehåller också en kvinnlig operasång tillsammans med growlsången i sista refrängen. Fast med The Egoism bestämde vi oss för att skriva ett specifikt riff för operasången. Vi gillade idén, så vi gjorde det.

Vad är den vanligaste dumma frågan ni får eftersom ni är från Italien – Om Berlusconi? Om fotboll?

– Jag skulle säga att det mest korkade är att många människor frågar oss om jag och Cristiano [gitarr, sång] är tvillingar – eh, va?! Bara för att vi ser italienska ut och för att vi båda har skägg och långt hår!?

Fleshgod Apocalypses female vocals – kom fram, var stolt!

30 augusti, 2011

Stoltast och gladast av alla just nu är Veronica ”ValchiRea” Bordacchini som sjunger sopranstämman på Fleshgod Apocalypse fantastiska nya album. Hon är ofta inne och kommenterar spåret The Egoism på Youtube, och tar med sann glädje till sig allt beröm. Lite nyheter får vi också: ”I’ll probably be in the Italian and (maybe) european Tour.”

Men som vanligt när någon är stolt över att de har gjort något bra, så dyker trollen upp och trycker ned. Någon skriver: ”My point was that every single comment referring to the vocals you’re pretty much like THATS ME THATS ME”

Hennes svar? ”Is the first time that I do something important and I’m happy and proud of it. If it helps me to find any engagement, well, I’ll walk down the street with a sign saying ‘THAT’S ME’.”

Bra, stå på dig. Med tanke på hur mycket uppmärksamhet Agnete Kjølsrud fick för sin insats på Dimmu Borgirs Abrahadabra, så är Veronica Bordacchini väl värd lika mycket uppmärksamhet. Dessutom är det roligt med någon som ger sig till känna och svarar offentligt på kommentarer. Från Agnete Kjølsrud var det så tyst att det kändes som att Dimmu Borgir lagt juridisk munkavle på henne.

Bilden är hämtad från henne myspacesida

Fleshgod Apocalypses försäljningssiffror – första veckan i USA

18 augusti, 2011

Fleshgod Apocalypses förra album Oracles har hittills sålt 1527 exemplar i USA. På två års tid. EPn Mafia har sålt 1214. Förväntningarna var ganska höga på senaste släppet Agony, och bandet har knappast misslyckats, vilket siffrorna visar efter en veckas albumkrängning: 1432 ex. Lagligt sålda album, alltså.

Det är välförtjänt framgång för italienarna, enligt den gamla devisen ”bra metal förtjänar att sälja bra.”