Posts Tagged ‘Avatar’

Fyra och en halv fråga – Avatar: ”Jag är bandets Eddie”

18 mars, 2014

Inre demon clown.

yecu_140310AvatarHTAAlbumpicDigitalLoRes_2

Avatar släpper nytt album, Hail the Apocalypse, den 14 maj genom Gain/Sony. Albumets första videosläpp kan ni se nedan.

Omslaget till Hail the Apocalypse är en salig mix av Jack Sparrow möter Avatar möter filmen Get Lamp. Eller nåt helt annat kanske? För att reda ut alla tankar och idéer som dyker upp ställde Bara Metal fyra och en halv fråga till Avatars sångare Johannes Eckerström:

Andra albumet i rad som du Johannes är ensam på omslaget – varför väljer Avatar att profilera dig så hårt på allra bästa utrymmesplats?

– När vi utvecklade den visuella sidan av Avatar upptäckte vi att det gömde sig en clown i mitt inre som velat komma fram i alla tider. Denna clown gör sig väldigt bra på bild och ger vår musik ett ansikte vi tidigare saknat.

– Jag har helt enkelt antagit rollen inte bara som bandets sångare utan även som bandets Eddie. Mitt jobb är att visualisera Avatar och därför hamnar jag på omslaget. Sedan hänger det också ihop med att vi bestämde oss för att jobba med foto på förra skivan istället för ett målat omslag. Fast det senaste är mer av ett kollage rent tekniskt.

Så vem har gjort det?

– Johan Carlén plåtade och Andy Simmons målade. En lysande duo.

Vad gav ni dem för absoluta krav vad gällde omslaget?

– Andy fick måla det stormande havet och så gick vi in i en studio med Johan och skonaren Ingos ratt. Att jag ser målad ut är ett under av modern teknik.

Vad diskuterade ni mer för idéer till omslag innan ni föll för detta?

– Det minns jag inte ens längre ärligt talat. Vi är ganska bra på att slänga grejer innan vi är nöjda.

Ert omslag innehåller även en fyr. GP brukar ge musikalbumen de recenserar just 1-5 fyrar i betyg – hur många fyrar ger du ert omslag?

– Jag ger det fem fyrar såklart, men resan dit får en överkryssad. Brainstorming kan vara väldigt tröttsamt.

Annonser

Avatar om nya albumet: ”Den bästa skivan som skrivits sedan 1837”

12 december, 2013

Hemma från chockturnén.

Avatar

Just nu blir Avatars kommande album mixat nere i Patong, Thailand. Bara Metal sträckte fram en låtsasmikrofon via e-post till trummisen John Alfredsson som gav riktiga och rejäla svar tillbaka:

Innan ni drog ut på arenaturné med Avenged Sevefold spelade ni in ett album i Thailand. Vad händer på den fronten?

– Just nu blir albumet mixat nere i Patong, Thailand. Vi spelade in först en vecka i Karma Studios i Bang Saray där vi lirade in alla grunder till plattan live (trummor, gitarr, bas) utan klick.

– Därefter drog vi till vår producents hus i Patong och spelade in sång och gitarrsolon men drack egentligen mest öl eftersom vi låg så pass mycket före i schemat.

– Vi såg Sound City-filmen på planet dit och bestämde oss att vi är lack på att all metal låter likadant. Perfekt och polerat. Nåväl, så vi har gjort världens första imperfekta metalplatta!

– Sedan drog vi på en liten arenaturné mellan varven samtidigt som Walter, den meste metal-syntharen på jorden, suttit i Skara och lekt med massa gamla synthar. Nu är dom klara så nu mixas allt.

Okej. Och omslag?

– Omslag är inte klart klart men vi har en miljon idéer, fjorton låtar finns inspelade varav en, två eller tre blir bonustracks och skivan är den bästa skivan som skrivits sedan 1837. Typ.

Hur var turnén då? Festade ni med Avenged Sevenfold?

– Fet som fan! Framförallt med Five Finger Death Punch, Avenged höll sig rätt mycket på sitt eget hörn och jag tror inte dom var så bra på att supa ändå.

Något att hälsa Draiman, som hoppade av och lämnade över till er?

– Draiman kan vi egentligen bara hälsa att vi hoppas allt blir bra med hans familj, vilket var anledningen till att de var tvungna att hoppa av.

Lika som bär – Näringslivet och metalloggan

19 november, 2013

img27668-1

the_haunted_logo_wallpaper

 

 

Dell-Logo

5849_logo (more…)

Avatar blir arenaband ihop med A7X – Device hoppar av

29 oktober, 2013

Uppe i smöret.

1395392_555691584499434_147785828_n

Avatar har annonserat att de inte bara ställer in sin spelning i Japan, vilket är dåliga nyheter, utan att de också plötsligt ska spela arenaspelningar som förband till Avenged Sevefold, vilket är sjukt mycket bättre nyheter än vad de dåliga nyheterna är dåliga. Ni fattar.

Det är dessutom betydligt bättre publik för göteborgarna att spela inför, än att värma upp för Helloween som de gjorde sist jag såg dem live.

Detta innebär i sin tur att Avatar ersätter Device, av hittills okänd anledning. I september blev dock sångaren David Draiman pappa och tog då ut lite föräldraledighet – kan hända det är vad han gör nu också? Bra med bra föräldrar.

Avatar spelar in album i Thailand

16 september, 2013

imagesAvatar packar i detta nu ned sin sun lotion för kommande inspelningen av nya albumet. Bandet har hängt på västkusten för att skriva nya låtar senaste tiden, med när solen lämnar Sverige lämnar även Avatar Sverige. Inspelningen i oktober sker i Karma Sound Studios i Thailand. Det är genom polaren och producenten Tobias Lindell som bandet fick tips om studion.

När basisten Henrik Sandelin får frågan varför är svaret enkelt:

– Kungälv igen vs. Thailand? Det blev inte ett så svårt val.

Avatar brottar hem årets bästa video

16 april, 2012

Avatar snålar inte med bandkassan. Göteborgarna har precis debuterat en fantastisk video, ett samarbete med GBG Wrestling (är det inte de som wrestlar på Muskelrock?), genom sajten fearnet.com. Titta och håll med – det är riktigt bra!

Avatar om monsterlåten: ”…ett av våra ständiga fan-vad-Dave-Grohl-är-cool-snack”

8 mars, 2012

Avatar har släppt nytt album, och häromdagen gick jag runt och nynnade på min favorit från albumet, One Touch. Ett svingrymt riff, en vers som får stenhårda rumpor att skaka och som vanligt fantastisk sång från Johannes Eckerström – jag tycker det är en av svensk metals bästa sångare.

Han är också en rolig typ, och har knepat ihop en track comment som blåser alla andra av banan. Ta en vuxen hårt i handen – så här gick det till när Avatar skapade One Touch:

”Det började med riffet, som det så ofta gör. Vi hade precis avslutat nåt sorts möte där vi gått igenom alla låtarna vi höll på med för tillfället när Jonas Kungen Jarlsby började spela upp personliga favoriter från sin gigantiska riffbank. Det här var ett som alla i rummet föll för direkt. Det var tungt och aggressivt med nästan mest av allt sjukt kul på ett sätt som andades galenskap. Riffet fick hög prio när vi skulle fila vidare på mer material.

Att tempot sänks på tredje taktslaget kom från John Alfredsson och är en ganska typisk sak för honom att bidra med. Av någon anledning tror jag att det mynnade ut från att vi hade ett av våra ständigt återkommande ”fan, vad Dave Grohl är cool”-snack. Redan utan temposänkningen så var det ett helt sjukt häng just den där benden och vi ville överdriva det för det är kul att överdriva.

Riffet satt på plats rätt tidigt med trummor och allt medan resten av låten var ett mysterium för oss. Den hade länge en mycket mer konventionell 2011-metal-refräng och hette Leaving without you. Riffets galenskap mötte refrängens tydliga kitschiga stämmelodier och det andades tonårsdesperation. Det var rätt schysst men funkade aldrig hela vägen, särskilt eftersom vi fortfarande inte hade en vers värd namnet. Men tiden började vi komma in i ett allmänt flyt där vi lät låtarna växa fritt i all sin enkelhet och om riffet var stommen så fick det färga hela låten. Alltså växte versen fram som en sorts variation på huvudtemat.

Refrängen som det slutligen blev kom också från Kungens katakomber. Det var en gitarrgrej som väntat länge på att få komma till nytta. Från början hade den ett ganska så breakbeat-aktigt trumkomp som gjorde den lite mer ”upp och hoppa” och speldoseaktig. När sångmelodin väl kom på så blev det mer och mer avskalat och förenklat, förutom ett par körer på demo-versionen.

Texttemat tog en tvärvändning och kom att luta sig mot känslor av självförvållat, kollektivt utanförskap och total död av empati. Det pendlar alltså från galenskap, ilska och desperation till sorg och längtan på ett sätt som inte alls ska kännas kul. Det var befriande att gör en melodisk refräng som inte lutade sig mot en dröm att få vara Ronnie James Dio i nästa liv och att istället få använda min rösts djup till att förmedla skörhet och berätta en historia.

Solot föll på plats hyfsat sent i processen men utan större konstigheter. Bach-biten var först mycket kortare med jag såg till att hetsa Kungen att dubbla det vilket var en av väldigt få gånger som jag lagt mig i hur ett solo gå. Det var helt enkelt för bra för att ha för lite av det.

I studion var allt redan på plats och ändringarna var i slutändan en ren soundfråga. Tobbe [Tobias Lindell, producent] lade till en miljon synthar och andra grejer som i slutändan skrotades till förmån för en enkel och avskalad variant. När Walter [Bäcklin, ljudtekniker] dock kom med syna electrogrejer kunde vi inte låta bli. Det var för coola att avstå.”

Simon Andersson hoppar av Avatar

2 februari, 2012

Det blir inga fler falafel från falafelstället utanför KB i Malmö. I alla fall inte för Simon Andersson som gitarrist i Avatar. Idag blev det officiellt att han lämnar Avatar och koncentrerar sig hundraprocentigt på sina studier. Skittråkigt. Sorg i Göteborg.

Grattis, Tim, och välkommen in i Avacar [sic!]. Dags att lära sig back slang. Hör kårt.

Avatar som du aldrig sett dem förut

6 november, 2011

I fredags var jag på KB och såg Avatar spela hela sin nya EP, en ny låt från kommande albumet och Queen of Blades. Enkelt sammanfattat: skitbra! Och Torn apart från EP har inte kunnat lämna huvudet. Brutalt, precis som Johannes Eckerströms nya framtoning – dröjer väl bara nåt gig till eller två tills han råkar spräcka nån skalle med den där käppen.

Nån trevlig snubbe filmade just Torn apart – nej, inte jag – så jag lägger upp filmen här. EPn kan ni köpa via bandets hemsida, eller under turnén ihop med Hardcore Superstar och Ammotrack.

Avatar: ”…få in bästa träffen som gjorde mest ont”

10 december, 2010

Är du i Göteborg, eller 50 mil i närheten? Då kan du mysa till din fredag med det fantastiska bandet Avatar, som jag har följt sedan Rom krossades. Deras lägsta nivå är så hög att jag inte kan förstå varför de inte totaläger allt och alla.

Bandet började sin bana på en tennisplan, när John Alfredsson frågade Jonas Jarlsby om han ville lira gura i ett garageband som var i upplösning:

– Jag och Jonas spelade egentligen inte tennis ändå. Vi sköt bara bollar mot varandra i försök att få in bästa träffen som gjorde mest ont.

Kan det bli mer aggressivt och stökigt? Ikväll kanske, när den här kniven hugger till: