Därför behöver metal-puben The Abyss i Göteborg din hjälp

9 november, 2017

Fund raising of Lucifer.

22236131_10214400402233089_128996690_n

Musikpuben The Abyss i Göteborg behöver din hjälp. Ja, alltså, dina pengar.

Anledningen till det är att de nya ägarna har tagit ett lån för att köpa ut en tidigare delägare, men ”kostnader som följer köpet finns ingen chans att de klarar utan er hjälp! Eftersom de blir helt nya ägare så behöver de nya tillstånd, nya inspektioner, nya blueprints…” Så står det på hemsidan i alla fall.

Jag vet ärligt talat inte vilka inspektioner och ”blueprints” man måste köpa för att driva en restaurang med mat, metal och öl, men jag antar att det är dyrt. Och jag vill stötta metal.

Det kanske du också vill? Då kan du antingen skänka pengar via den här länken till deras funding-kampanj, eller så kan du stötta The Abyss genom att köpa biljetter till den fantastiska festivalen som kommer tidigt nästa år, med band som Nifelheim, RAM, Vampire och Necromantheon. Festivalen är den 18-19 januari.

Annonser

Cannabis Corpse 13 bästa låttitlar (samt en lektion i knarkspråk)

4 november, 2017

Skojarna i Cannabis Corpse har släppt nytt album, och därmed gett oss ett knippe nya ordvitsar i sann hederlig Göteborgsanda.

657239

Ni vet hur det fungerar, Cannabis Corpse tar en känd death metal-låt och stöper om titeln med marijuanakulturens slangord. Det blir ibland väldigt, väldigt roligt, och Bara Metal ger er idag topplistan du bara har hallucinerat om:

Cannabis Corpse 13 bästa och mest vitsiga låttitlar

13. Experiment in Horticulture

Bygger på An Experiment in Homicide av Cannibal Corpse. Hortikutur är, för er som inte känner till ordet, läran om trädgårdsodling. Och det är ju inte särskilt metal, förutom man heter Cannabis Corpse och tänker på växthus en viss typ av gröda.

12. Staring Through My Eyes That Are Red

Det är inte bara kameror från 70-talet som ger röda ögon. Bygger på Cannibal Corpse-låten Staring through the Eyes of the Dead från fjärde albumet The Bleeding.

11. Sworn to the Bag

Morbid Angels Sworn to the black från Covenant fick en helt ny betydelse med något som har fått ett stort uppsving genom knarkkulturen: små plastpåsar.

10. Baptized in Bud

Det är inte bara Cannibal Corpse och Morbid Angel som går att skämta med. Det fungerar med Death också, men det är betydligt svårare för bandet har väldigt korthuggna titlar. I fokus denna gång: Baptized in Blood från debutalbumet. Bud är slang för marijuana.

9. Tube of the Resinated

Tube of the Resinated är albumstiteln på Cannabis Corpse andra album, och Tomb of the Mutilated är titeln på Cannibal Corpse tredje album. När en bong eller pipa (eller ”tube”) inte har rengjorts på länge, utan i lager på lager belagts med partiklar från röken – då är den ”resinated”.

8. Disposal of the baggy

Cannibal Corpse sjunger om att göra sig av kroppar. Cannabis Corpse sjunger om att gömma de där små plastpåsarna med marijuana i. Ska vi gissa att LP-konvolut är ett vanligt förekommande ställe?

7. Visions from the Dankside

Dank är detsamma som väldigt bra marijuana. Ordet beskriver egentligen typ fuktig, rå och kall. Originaltitel? Visions from the Dark Side av Morbid Angel.

6. Lunatic of Pot’s Creation

Ha ha ha! Mycket fyndigt. Deicide denna gång. Och ”pot” behöver väl knappast någon översättning eller förklaring?

5. Pull the carb

En av Deaths bästa låtar. Carb är det lilla hålet på en bong som man öppnar för att fylla bongen med frisk luft, så att det sista av röken tränger ut (andas in). Då är knarkredskapet tydligen fräscht inför nästa omgång – knark är ju beroendeframkallande som ni vet, så det finns ju alltid en ”nästa omgång” inom evinnerlig framtid. Do not try this at home!

4. The 420th crusade

Mycket fyndigt! I brist på bra titlar från Death, Morbid Angel och Cannibal Corpse har Bolt Thrower hamnat i pipan (sorry, kunde inte låta bli). The IVth Crusade har blivit 420, som är en utbredd knarkterm inom cannabiskulturen för typ att röka marijuana. Superkomplicerad historia att förklara i en så här kort lista, men klockaslaget 4:20 och datumet 20 april förknippas med det. Cannabis corpse låt är dock 4:28.

3. Effigy of the Forgetful

Bruk av marijuana och hasch leder till sämre minne. Jo då. Dock inte i Cannabis Corpse fall, som med denna titel visar att de mycket väl minns Suffocations första album.

2. Papyrus Containing the Spell to Protect Its Possessor Against Attacks from He who Is in the Bong Water

Fantastiskt rolig titel! Originalet är redan det vansinnigt roligt, och utan tvekan Niles bästa låttitel någonsin. Tydligen är ”bong water” vatten i bongen för att kyla ned röken.

1. Left hand pass

Helt genialiskt. En fempoängare. Bandet måste ha garvat i flera dagar efter att de knäckte den här låttiteln, och det är väl uppenbart vilket svenskt band som åsyftas? Ursprunget till skämtet är att marijuanarökare som sitter i ring alltid ska skicka jointen via vänster hand till nästa person.

Klassiskt ockult omslag målas om för nyutgåva

2 november, 2017

Hmmm.

178697

Jag vet inte vad jag ska tycka om själva handlingen, men jag vet vad jag tycker om dessa omslag – båda är blockbusters och leder till intresse för musiken.

Men är det okej att göra om ett omslag, särskilt ett så grymt omslag som originalet? Jag vet inte. Och varför gör man det, när det första omslaget är så pass snyggt som det är? Jag vet inte det heller. Kanske kan det vara för att bandet Nocturnal Grave har bytt skivbolag sedan 2007? Originalet gavs ut av Nuclear War Now. Nyutgåvan ges ut av Season of Mist.

Originalet (ovan i rött) målades av vitryssen Andrei Bouzikov. Nyutgåvan (nedan), som bygger på samma idé, är skapad av Paolo Girardi. Och båda är fantastiska!

22490162_10155789685659808_722269958455917672_n

 

Heavy metal-black metal från Inconcessus Lux Lucis

30 oktober, 2017

Gilla eller inte.

.

Den 31 oktober kommer brittiska black metal-bandet Inconcessus Lux Lucis andra fullängdare, och de låter som hittills har släppts hittills tyder på en befriande genrebrytande black metal omöjlig att ställa sig neutral till. Jag gillar det, men om du avskyr heavy metal blir det svårt att ta detta till sig.

Albumet The Crowning Quietus släpps via I, Voidhanger och har spelats in, mixats och mastrats av Tore Stjerna i Necromorbus Studio.

Lasse Pyykkö i Hooded Menace: ”I never enjoyed growling so I’m more than happy to focus on just guitar”

27 oktober, 2017

Nytt album, ny sångare.

Den 26 januari släpper finska Hooded Menace nytt album i form av Ossuarium Silhouettes Unhallowed via Season of Mist. Första singeln är Charnel Reflextions som dryper av ett gitarrsound i stil med spänsten hos My Dying Bride. Det låter faktiskt mycket mer My Dying Bride än vad det tidigare har gjort. Å andra sidan är det en helt okej inspirationskälla.

Bandet har växt med åren. Från två medlemmar till fyra och numer fem. Fullt hus med andra ord. Detta innebär något tämligen drastiskt: Lasse Pyykkö har lämnat ifrån sig sånguppgifterna till en helt ny sångare i form av Harri Kuokkanen. Det innebär i sin tur att den något darriga positionen som sångare nu är helt fylld. Tidigare har Lasse Pyykkö sjungit i studion och olika livesångare har fyllt ut när Hooded Menace har stått på scenen. Lasse säger så här idag till Bara Metal:

– After Oula we had Markus doing live vocals and playing bass. Then Harri joined the band to do vocals live and in the studio. I never enjoyed growling so I’m more than happy to focus on just guitar. Plus, I like Harri’s vocals more than mine, so this is just perfect now.

Bara Metal gjorde en intervju med Lasse Pyykkö om sångarsituationen för exakt fem år sedan. Så här sa han då:

You do the singing in the studio, but not live – how do you feel about that?

– It’s confusing for fans. It kinda sucks but then again it’s better to do gigs with a live vocalist than not doing any gigs at all I suppose. I just don’t feel comfortable with live grunting.

– Originally I was going to play guitar and sing live but soon after a few rehearsals I figured it’s not for me. Not now, maybe never. Recently we got Markus in Sadistik Forest to do live vocals as our original live singer Oula didn’t have enough time for the band. I’m more into the creative side – writing music and recording it. Playing live is secondary.

Actually, that is awesome to hear. It’s mostly the other way around. Keeping to the subject though, are you giving your live singer room for own interpretations or is he held in tight reins?

– The live singer can change things here and there when he needs to. No problem. After all some of the stuff is basically impossible to pull off live. But of course he should follow the original vocal patterns as much as possible.

– Oula has his own tone different from mine and so does Markus but it seems to work out live quite well. Well, actually Markus hasn’t been on stage with us yet. Summon the Dead Madridfest in november will be his first performance in Hooded Menace.

 

Exklusiv intervju – Maim: ”Jag har spelat in när jag skär upp en bit högrev hemma i köket.”

27 oktober, 2017

Guldnougatens krafter.

3540278682_photo

Svenska Maim har släppt sitt tredje album i ordningen sedan 2009 (exklusive en EP), och förhoppningsvis kan den här intervjun få dig intresserad av 2017 års Ornaments of Severity – ifall du har missat släppet. Bandet är numer en trio med Henric Ottosson (trummor), Niclas Löfgren (bas) och Christian Sandberg (sång, gitarr). Det är utifrån det intervjun börjar. Christian står för svaren.

Med bara två medlemmar som formar låtarna är det så klart färre viljor, men också färre filter och färre idémakare. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att bara vara två personer när det kommer till låtskrivandet?

– Den största fördelen är att det är lättare att repa och jamma fram idéer. Man behöver inte ägna så mycket tid till att lära andra personer riffen man knåpat ihop. En annan fördel med att vara färre personer är att det blir lite lättare att se ett helhetsperspektiv av materialet, och i vilken riktning låtarna bör formas för ett album.

– Nackdelen med det hela är ju den där sista riktiga kvalitetsstämpeln. ”Är det här tillräckligt bra? Kan vi göra om det här bättre?” Där saknar man definitivt fler öron.

Men nu är ni tre i bandet?

– Ja, vi var en duo under tiden vi gjorde plattan. Men nu har vi rekryterat min gamla barndomsvän Niclas Löfgren på bas, och Maim kommer köra på som trio.

När slutade Rikard Ottoson (bas, sång) spela i Maim?

– Han lämnade Maim hösten 2015.

Han spelade ett tag i både Ghost och Maim. Under tiden han dubblerade, hur påverkade det Maim när en av era medlemmar var med i ett så aktivt turnerande band som Ghost? Kändes han ”förlorad” den dag han berättade att han skulle börja spela med giganten Ghost?

– Det är klart att lite av bandets glöd dog under en period eftersom vi hade svårt att få ihop rep och möjligheter att spela live när Rikard turnerade så mycket. Men han kändes aldrig förlorad på det sättet. Han hade vårt absoluta stöd att göra den grejen. Det var alltid roligt att ses och repa de tillfällen han var hemma.

På senaste albumet lyckas jag höra en filmsampling från King Kong. Varför valde ni det citatet?

– Det stämmer. Det är från King Kong från 1976, från soundtracket. Henric föreslog att vi skulle göra ett riff av en melodi från det albumet. Riffet klippte vi bort men början av låten och slutpartiet på Sepulchral Haze är samplingar från det soundtracket.

Ni har filmsamplingar på alla era album – hur kommer det sig?

– Det är något vi alltid gillat att göra. Vi är ju extremt svaga för gammal death metal med samplingar, och det har blivit ett sätt att krydda kreativiteten.

Vilka filmer är det mer vi hör på senaste släppet?

– Trumpeterna är som sagt från King Kong-soundtracket. I slutet av The Judas Cradle är det ingen film, utan jag har spelat in ljudet av när jag skär upp en bit högrev hemma i köket.

Eh? Högrev? Varför?!

– Jag ville att en låt skulle avsluta med något äckligt ljud, men jag hade inte direkt någon konkret idé. Senare, när jag lagade mat hemma och började stycka upp en köttbit, så insåg jag hur äckligt det lät. Så jag tog bandaren och spelade in det. Jag gillar tanken på att man inte riktigt vet vad det är. Jag tycker det låter ungefär som något som lever i ett avlopp.

Skeletons är helt instrumental – hur kommer det sig? Den känns som en låt skapad med samma medel som övriga låtar (vers med mera), fast utan text och sång. Var det meningen från början eller bara det blev så?

– Vi har alltid strukturerat våra låtar med tanken att det ska släppas på vinyl. Med den låten gjorde vi samma sak som vi gjorde på albumet Deceased to Exist, att låta en instrumental låt avsluta A-sidan. Det ger helhetsintrycket lite mer djup samt att man är friare att sväva ut lite mer med riffen. Jag skrev några textrader till den när den var färdig, men vi tyckte den stod sig bra som den var.

Era förra album har sina texter på Metal Archives, är det ni som har lagt upp texterna? Och kan ni tänka er att göra det till senaste albumet?

– Nej, det är inte vi. Men roligt att någon tagit sig tid! Det får vi ordna.

Hur tycker du Christian det är att ha ansvaret för att sjunga?

– Det kändes ganska naturligt för mig att ta över sången. Jag har alltid skrivit mycket texter till Maim, så det här blev den perfekta utmaningen. Man fick ju kämpa lite i början för att ha full kraft med rösten genom tio låtar, men nu känns det rätt bra.

Hur förbereder du halsen inför inför inspelningar? Äter bullar med mjölk?

– Dubbelnougat funkar bra för rösten.

Mums! Ja, det låter troligt. Förresten, letade ni någonsin sångare?

– Nej, det gjorde vi aldrig, jag tog på mig rollen efter att Rikard slutade.

 Sepulchral Haze är min favorit på albumet. Vilken är din – och varför?

– Svår fråga. Men just nu tycker jag nog The Gnarling Dead. Den har lite av allt, och jag tycker den representerar känslan som vi har försökt förmedla sen vi startade bandet för elva år sedan.

Vilken känsla?

– Att death metal ska vara rått och skitigt, att det inte handlar om vem som spelar snabbast eller mest tekniskt.

Överhuvudtaget gillar jag när Maim drar ned på tempot och låter tyngre. Det kanske säger mer om mig än om er, men vad tycker du själv? Är ni bättre låtskrivare när ni drar ned tempot?

– Jag håller med. Vi har alltid influerats av band som Autopsy, Winter och tidiga Cathedral. Det ger lite mer dynamik och andrum i låtarna. Om det bara manglar på i 40 minuter kan det vara lätt att aggressiviteten och den där råa känslan försvinner. Vi har aldrig gillat rak två-takts döds, vi föredrar att variera låtarna så mycket som möjligt. Målet är att den ena låten inte ska vara den andra lik.

Desolate Shrine: ”Calling out all the Swedish fans – we have shitload of S-sized left”

21 oktober, 2017

De små svenskarna.

DS

 

10 november släpper Desolate Shrine nytt album. Deliverance from the Godless Void är deras fjärde i ordningen, och nedan kan du lyssna på The Primordial One.

Bandet har också släppt ett gäng t-shirtar, och i samband med det börjar så klart fansen fråga efter den och den storleken, samt klaga över att deras mail inte besvaras snabbt nog. Bandets roligaste svar på det:

all emails replied. Calling out all the Swedish fans..we have shitload of S-sized left.

Nördig analys av Iron Maidens omslag till singeln 2 minutes to midnight

21 oktober, 2017

”I pledge allegiance 2…”

Iron_maiden_2_minutes_to_midnight_a

Hämta penna och anteckningsblock, för här kommer en nördig analys av Iron Maidens omslag till singeln 2 minutes to midnight (1984) – kunskap om flaggorna på omslaget som en Iron Maiden-nörd måste besitta.

Flaggan längst till vänster existerar inte längre som nationell officiell symbol, bara i historieböckerna. Sovjetunionens flagga togs ur bruk december 1991 och används idag av vänsteroppositionen i Ryssland.

Flaggan efter Sovjetunionens tillhör Afghanistan. Den har bytt mönster hela nio gånger sedan det här singelsläppet. En relevant jämförelse är hur många album Iron Maiden har släppt efter denna singel. Svaret är elva.

Flaggan efter det tillhör Irak. Den bär numer inte längre några stjärnor, utan har istället en text: Allahu Akhbar, ett (ganska välkänt) uttryck som kallas takbir (inte lika välkänt). Den textraden kom till redan 1991 av Saddam Hussein, i hans handstil, och då var den placerad mellan stjärnorna. Idag är alltså stjärnorna borta och typsnittet är helt ändrat (borta är alltså även Saddam Husseins handstil).

Flaggorna därefter ser likadana ut idag som de gjorde då. Det rör sig om Iran, Argentina, USA, Israel och Kuba. Kan vara bra att veta om någon stannar er på stan och frågar.

Rovdjuren äger när Degial släpper album

15 oktober, 2017

Tusen spjut.

Göm undan alla mesiga saker som inte är metal eller mörker. Degial släpper nytt album 24 november, och första släppet från kommande Predator Reign är ett välordnat kaos du bara hittar bakom lyckta, tunga järndörrar – för att uttrycka det som en pressrelease. Men även bortom sådana klyschor är detta bra musik!

Aosoth äntligen tillbaka med nytt album

11 oktober, 2017

En ljusning i gråa november.

Aosoth är äntligen tillbaka med nytt album. Deras förra blev utsett till årets bästa album 2013, så det här är en efterlängtad återkomst.

Första singeln från V: The Inside Scriptures heter Her feet upon the earth, Bloomin the fruits of blood. Det nya albumet släpps 17 november.