Varför köper folk dessa figurer och dockor?

Dolly Style.

Visst älskar vi våra idoler. Och visst vill vi ha lite ice breakers hemma när man får besök av likasinnade. ”Wow! Alice Cooper som en liten figur? Så fin, hörru.” Men ändå. Varför köper folk dessa dockor och figurer av metalsnubbar?

Som barn, och sedan tonåring, älskade jag att samla på figurer. Smurfar, snixar och sedan Star Wars. Jag gick igenom allt. Det där med att det är så litet och gulligt var liksom fascinerande. Och jag kunde skapa egna historier. 

Just litet och gulligt har alltid fascinerat människan. 

Detta har företag som Super 7, Knucklebonz och SEG tagit fasta på, och därför finns det idag en myraid av samlarfigurer att lägga lönen på. Men vem vill köpa en Lars Ulrich i busig keps? Och vad ska man ha den till? Sälja vidare på e-bay? Vad ska nästa man ha den till? Sätta på nattygsbordet titta, titta, titta på den dag ut och dag in?

En Rob Halford i BDSM-kläder, i samma sorts paketering som Star Wars-figurerna paketerades, ter sig jätteroligt första fem sekunderna man ser den. Men sedan? 

Kiss utgör undantaget i detta. Bandet blev redan på 70-talet dockor, vilket gick i linje med att medlemmarna var just mytiska sagofigurer lika mycket som musiker i ett band.

Men Axl Rose? Zakk Wylde? Scott Ian? 

Ledsen, jag förstår inte grejen. Men var och en blir salig på sitt sätt. För mig är en samlarfigur något som samlar damm.

Torbjörn Hallgren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: