Efter grundliga genomlyssningar på Watains nya album The Wild Hunt känner jag att en låt sticker ut, men inte på ett bra sätt. Det gör lite ont att lyssna på den eftersom jag hela tiden måste värja mig fysiskt med kroppen.
Jag syftar på They Rode On. En vanlig gammel hårdrocksballad. En låt som inte tillför någonting, med en titel som påminner om Bathorys One Rode To Asa Bay, och med ett akustiskt gitarrljud som påminner om Metallicas Nothing Else Matters.
En ballad. Men varför? På ett album som håller relativt hög klass på helheten, så dyker plötsligt en bastard upp. En öppen spis-låt. En låt att tända tändaren till och vagga. En låt där mannen står bakom kvinnan och håller om henne ömt (den värsta festivalpublikställningen av dem alla).
Lika självklart som amen i kyrkan följs den av en snabb rökare som för att sopa igen spåren. Och på det följer tunga The Wild Hunt som också är nedskruvad, men som trots rensången bättre behåller oron i musiken, något som är Watains signum vanligtvis.
They rode on? I clicked on, to the next song.
Etiketter: They Rode On, Watain
Bara Metal 
22 augusti, 2013 kl. 15:44 |
Precis! Varför ha med They rode on när The wild hunt fyller funktionen som ”lugn” låt så bra? Har absolut inget emot ballader, däremot så har jag ganska mycket emot låtar som är helt menlösa och är utan funktion. Sedan kan låten betyda hur mycket som helst för Watain själva men det är fortfarande en, inte dålig kanske, men en tråkig låt.
22 augusti, 2013 kl. 17:14 |
Medhåll här med, ganska trist låt som drar ner totalintrycket som annars är väldigt fint. Min recension av albumet http://kimkahn.blogspot.se/2013/08/recension-watain-wild-hunt.html
22 augusti, 2013 kl. 17:42 |
Enligt intervjun med Erik D. i Decibel var ”They Rode On” första låten Watain skrev till nya plattan och de byggde sedan skivan runt den. Jag har inte hört skivan än men ångrar att jag beställde den innan jag läst intervjun…
23 augusti, 2013 kl. 06:24 |
Det visste jag inte. Då hade det ju varit befogat enligt mystikens lagar att plocka bort den hörnstenen och låta den vara outgiven, låta myten växa om ”låten de byggde the Wild Hunt runt” och sedan släppa den på nån samlingsskiva döpt till ”From the Catacombs” år 2024.
28 augusti, 2013 kl. 00:25
Efter en första genomlyssning tycker jag att ”They Rode On” är långt från den enda svaga låten på albumet. Hela andra halvan är rätt kass tyvärr.