”Då uppstod musikalisk och demonisk besatthet”

I somras släppte norska black metalbandet Djevel sitt album Dødssanger. Gitarrist och bandgrundare är Trånn Ciekals. För Bara Metal berättar han om hur en av albumets höjdpunkter Da kvinnene brant kom till. Ta en vuxen hårt i handen innan ni ger er i kast med Trånns svar.

Da kvinnene brant var faktiskt den låt på Dødssanger som jag la minst tid på och som jag skrev i ett enda svep. Jag drog upp till huset på fjället i Norge, ett fjäll som faktisk heter Heksfjell, för att spela in några demos till albumet, bland annat Da kvinnene brant.

Jag ägnade hela första kvällen åt att spela in den låten, men när jag hörde resultatet nästa morgon var jag inte nöjd, så jag skrotade hela sången och kastade bort riffen, men behöll titel och text.

Så uppstod ett av de där ögonblicken som jag skulle vilja kalla musikalisk och demonisk besatthet: jag skrev hela sången helt på nytt på en timme ute på terrassen klockan åtta på morgonen, alla grundriffen bara kom helt naturligt i rätt ordning. Så riffen blev till i den ordning du hör på plattan. Det var något med öppningsriffet som satte igång en känsla som fortsatte av sig själv, skulle jag kalla det.

Detta är den enda låten på albumet som blev till på det sättet – och därför är det den som känns mest sammanhängande. Leadgitarren på sista halvan skapades efter att grundriffen var inspelade, och den kom också till av sig själv i stort sett. Det är en väldigt norsk stämning i låten, och det hör man speciellt  från breaket i mitten och vidare mot slutet.

Texten skrev jag innan musiken, och det är en hyllning till alla de kvinnor som blev brända på bål anklagade för häxeri i Norge under medeltiden, och den tid när Djävulen var högst verklig i människornas vardag. Så är det dessvärre inte idag.

Sång blev till först när jag skickade en demoversion till Erlend Hjelvik [sång, sjunger även i Kvelertak] som gjorde sin tolkning av låten. Jag sätter aldrig några restriktioner på de som bidrar, men är intresserad av att höra hur det blir innan jag kommer med mina begränsningar och förslag.

Det var aldrig meningen att sången skulle vara sådan på albumet, så när vi spelade in låten på plats i studio la vi också ny sång.

Viskningen är det jag som gör, och det representerar Djävulen i det ögonblick i sången när kvinnorna/häxorna bränns, och hämtas till helvetet av Djävulens hand mitt framför ögonen på människorna.

Kören på slutet gjorde alla i bandet och syftar till att tillföra den extra norska folkstämningen i låten, så väl som förstärka och understryka Djävulens närvaro. Ljuden från elden som brinner representerar bålet. Jag gjorde de under en ljudupptagning från ett bål jag brände på fjället när jag spelade in demon.”

Annonser

Etiketter: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: